hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Plats för en kvinna: frisinnade folkpartistiska kvinnors partipolitiska organisering och arbete i Gävle 1930 till 1946
University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap (upphört 080911).
2009 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.

Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.

Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar. Trots att partier med liberal ideologisk bakgrund arbetat mest specifikt för just kvinnans politiska deltagande mötte även deras kvinnor motstånd på central nivå. Hur situationen såg ut på lokal nivå är däremot oklar. I en studie med ett mindre historiskt inslag dras slutsatsen att kvinnorna inom Folkpartiets Gävleavdelning hade ett relativt starkt stöd, men det behövs mer omfattande studier av partiorganisationen för att kunna fastställa detta. För att synliggöra hur situationen för kvinnan såg ut under studiens valda tidsspann ställs tre frågor: Vilka avsikter hade kvinnogrupperna med sitt arbete, vad var deras mål? Hur utvecklades kvinnans roll inom den frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946? Vilka attityder framkommer från lokalavdelningarnas män gällande kvinnor och kvinnogruppernas betydelse i organisationens arbete?

För att söka svar på frågorna lämpar sig en kvalitativ metod där protokoll från föreningarnas och kvinnogruppernas möten studeras med fokus på vad kvinnorna arbetade för samt uttalanden från och om kvinnor i partiföreningen. Tidsmässigt studeras tiden 1930-1946. Under tidigare delen av 30-talet fanns Gefle Frisinnade förening och en med dem samarbetande men fristående kvinnogrupp vid namn Gävlekretsen av Svenska Kvinnors Vänsterförbund(SKV). 1934 uppgick den frisinnade föreningen i Folkpartiets Gävleavdelning (FP). De bildade en egen kvinnogrupp(FK) 1936, varpå Gävlekretsen av SKV lades ner följande år. Studien avslutas 1946 på grund av att de nybildade FP och FK då bedöms hunnit få ett mer kontinuerligt arbete att studera, så med utgångspunkt från FK:s bildande 1936 studeras material 10 år framåt.

Under den händelserika tid som studerats märks kvinnornas vilja att delta och få chans att påverka. SKV:s hade ingen omfattande verksamhet men var mer engagerad för specifika kvinnofrågor än FK, som till största delen var inriktade på att få fram politiskt aktiva kvinnor genom att utbilda och engagera. Arbetet för att öka kvinnorepresentationen i främst stadsfullmäktige var mycket viktigt och dessa val var också den främsta samarbetspunkten mellan partiförening och kvinnogrupp. Vid stadsfullmäktigevalet 1938 uppstår den största konflikten mellan dem. FP:s officiella lista hade kvinnonamn på 2:a och 3:e plats. Listan frambringade både protester och uppkomsten av särlistor. Protesterna angavs inte vara speciellt riktade mot kvinnonamnen, men särlistorna hade inga kvinnonamn och konsekvensen blev att inga folkpartistiska kvinnor kom in i fullmäktige. Detta tog kvinnogruppen som ett stort svek och som ett bevis på illojalitet mot folkpartiets kvinnor, varpå många kvinnor gick ur partiföreningen och kvinnogruppen lades ner under ett par år.

Inom partiföreningen hade kvinnorna under hela den studerade tiden fått ta hand om kvinnliga sysslor, som att ordna med eventuellt fika och mat. Samtidigt som den sysslan var mindre respekterad, berömdes kvinnorna för hur bra de gjorde den, det var en passande roll. FP såg dock kvinnorna som betydelsefulla även i det politiska arbetet. Vikten av att få med fler kvinnor i det aktiva arbetet poängterades flera gånger och då kvinnoklubben låg nere såg FP att detta fått negativa konsekvenser i valarbetet för andrakammarvalet 1940. Under 40-talets tidiga år var FP noga med att inte stöta sig med kvinnorna och kvinnogruppen, och i mitten av 40-talet kom kvinnorna att få allt större inflytande i partiet. Tre av åtta ledamöter i styrelsen var kvinnor, två kvinnor hade kommit in i stadsfullmäktige och många gemensamma samkväm hölls mellan kvinnogrupp och partiförening. Samtidigt hade kvinnorna blandat in en mer traditionell kvinnoroll i arbetet i kvinnogruppen, t.ex. så handarbetade de samtidigt som de diskuterade olika aktuella frågor.

Medan det var svårare för kvinnorna att bli delaktiga under 30-talet gick det sedan lättare från början av 40-talet. De olika attityderna till kvinnorna inom partiet som fanns på riksplan syns även lokalt. Trots att många inom partiet inte såg det som viktigast att föra fram kvinnor så bedöms i stort de frisinnade/folkpartistiska kvinnorna i Gävle ha haft ett relativt starkt stöd från partiorganisationen både gällande sitt arbete i kvinnogruppen och delaktigheten i FP.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , p. 38
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-6190Archive number: HHI09:3OAI: oai:DiVA.org:hig-6190DiVA, id: diva2:283505
Presentation
(English)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2010-01-11 Created: 2009-12-28 Last updated: 2010-01-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(118 kB)1448 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 118 kBChecksum SHA-512
1affdbed43bf7674915777ee4d111aab2b6f168b95453492ffd2b74624c342f97e89de6f0d0d2304c480144c6ffad2f88f49a3bd93291b58186965137c30a204
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap (upphört 080911)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1448 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 338 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf