Abstract

Det senaste året har nedskärningarna inom förskola och skola drabbat många kommuner, detta har medfört att personalstyrkan minskat vilket i sin tur har bidragit till att antalet barn per pedagog har ökat. Detta har bidragit till stor massmedial uppståndelse, då pedagoger och föräldrar inom skola och förskola har uttryckt sitt missnöje och sin oro. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan samt hur detta påverkar kvaliteten inom verksamheten.

Litteraturgenomgången visar att nedskärningar inom en verksamhet kan ha både en positiv och en negativ sida, då det visar sig att företagen ofta klarar av att uppnå en god kvalitet trots mindre personal. Samtidigt som det visar att detta kan medföra stress hos personalen.

Undersökningens metod består av en enkätstudie som berör pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan, samt om strävansmålen utifrån Lpfö 98 kan uppnås trots nedskärningarna. Studien har besvarats av sjutton förskolor i en kommun i mellersta Sverige.

Resultatet av studien visar att det endast är två av de sjutton medverkande förskolorna som inte har blivit drabbade av nedskärningarna som råder. De deltagande förskolorna har blivit drabbade i olika hög grad. Lite mer än hälften av förskolorna upplever att de uppnår strävansmålen utifrån Lpfö 98. Samtidigt menar hälften av pedagogerna att det inte finns möjlighet att ge barnen de stöd de behöver för att lära och utvecklas.

En slutsats av undersökningen är att nio av sjutton förskolor kan uppnå strävansmålen trots de rådande nedskärningarna. Men samtidigt påpekar pedagogerna att de skulle vilja ge mer tid åt varje enskild individ, än vad som är möjligt i dagens läge.