Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa.

Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning. Ytterligare ett syfte var att studera om det fanns skillnader på vad pojkar och flickor innehar för kunskap om ämnet efter avslutad utbildning. Det här examensarbetet grundas på en tidigare studie (se Hjälmblom, Holmberg & Jansson, 2008) som gjordes på elever i år fem och sex. Motiveringen till att gå vidare med den tidigare forskningen är att det finns så få studier kring unga vuxnas och vårdnadshavares förväntningar på attityder till ämnet hem- och konsumentkunskap. Det här examensarbetet är gjord i ett mindre samhälle i Gästrikland. Studien omfattar åtta personer vilka kommer från olika familjesammansättningar. De har blivit intervjuade utifrån det här examensarbetets olika frågeställningar.

Resultatet av den här studien är snarlik en tidigare studie som gjorts med elever i år fem och sex. Fortfarande ses ämnet hem- och konsumentkunskap av ungdomar som slutat skolan och deras vårdnadshavare som ett rent hemkunskapsämne, där fokus ligger på matlagning, bakning och städning. Genom intervjusvaren har det visats att det inte är någon större skillnad på vad flickor och pojkar tar med sig för kunskap om ämnet hem- och konsumentkunskap. Att skolämnet också tar upp konsumentekonomi verkar inte många känna till.