Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud. Hammar framför vikten av den egna erfarenhetens insikter, medan Ekman istället står i stark relation till vad bibelns ord och texter säger. När Hammar förespråkar dialog mellan människor tar istället Ekman avstånd från dialogen och menar att människor istället behöver omvända sig till Gud och se vad Jesus gjort för människan. Resultatet visar tydligt att deras gudsrelation i hög grad skiljer sig från varandra. Ekman menar att om alla följde ett och samma sätt skulle det underlätta för människan i samtliga situationer. Hammar anser att ett sådant resonemang inte leder till ett utrymme för tolerans, respekt, och människors förståelse för varandra kan därmed inte öka.