Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område.

Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter. I den empiriska studien redovisas resultaten från min undersökning. Den baserar sig på en fenomenografisk ansats och genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer.

Resultatet i den empiriska studien visar att lärare anser att matematikundervisningen är för individualiserad med läroboksstyrda lektioner som innehåller för få praktiska moment. Dessutom behövs en utökning av undervisningstiden med gemensamma diskussioner för att befästa kunskapen. Annars riskerar eleverna att tappa lusten och motivationen vilket kan leda till en bristfällig förståelse för matematikämnet. Elever i matematiksvårigheter missgynnas då det inte finns tillräckliga resurser i skolorna för att ge dem en god kunskapsutveckling.