Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.

Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.

Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorg

Resultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos – Downs syndrom. Första dygnet på sjukhuset ville mamman bara sova och aldrig vakna upp ur vad hon då ansåg vara en mardröm. En pappa vars dotter fick diagnosen – ADHD, tänkte att han hade ett livslångt engagemang, som han aldrig skulle kunna släppa taget om.

Diskussion: Mer kunskap och information om Downs syndrom kan ge människor en mera förstående syn på personer med Downs syndrom. Barn med ADHD har ett starkt behov av stadga, struktur och fasta ramar. Stabilitet och fasta rutiner som rör tid, plats, personer och aktiviteter skapar ofta den trygghet som behövs.

Slutsats: Föräldrarna med barn med Downs syndrom respektive ADHD påvisar att vardagslivet har förändrats mer eller mindre, efter barnens födelse. Barn med Downs syndrom har ett synligt handikapp och omgivningen kan därför enklare uppfatta att något är annorlunda medan barn med ADHD har ett osynligt handikapp och omgivningen kan felaktigt tro att barnets avvikande uppförande främst handlar om att det är bortskämt och ouppfostrat.