Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö. Dessa attityder, menar de olika undersökningarna, går att härleda till många olika faktorer. Något som många uppsatser beskriver är att hemmiljön och föräldrarnas engagemang är en viktig del för att skapa positiva attityder redan i tidig ålder.De intervjuade eleverna, som går klass nio samt på gymnasiet, tycker att undervisningen i litteratur och val av litteratur många gånger inte är tillräckligt intressant. Många av de intervjuade lärarna är medvetna om och de försöker att skapa en undervisningssituation som främjar elevernas läslust. Detta sker i huvudsak genom att läraren ser individerna i klassrummet och inte klassen som en egen enhet. Valet av böcker sker utifrån vilka intressen eleverna har, vad de går för gymnasieprogram samt vad de har för kön. Vidare anser både elever och lärare att uppföljningen av en läst bok är mycket viktig. Detta kan ske genom en skrivning eller boksamtal.