Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, därför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda på hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebär? En intressant frågeställning som uppkommit under uppsatsens gång är om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden går det att läsa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrån olika perspektiv. Kan barnen förstå hur deras handlande kan påverka andra barn? Är detta barns sätt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp är barns tänkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn på förskolan. För att ta reda på barns uppfattningar om mobbning hämtade vi inspiration från den fenomenografiska ansatsen, som handlar om människors olika sätt att uppfatta ett fenomen, eftersom att fokus inte låg på absoluta sanningar utan vad barn ansåg om mobbning. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få fram hur barn upplever och tolkar sin verklighet. Sex barn i femårsåldern deltog i intervjuerna, vi genomförde dessa enskilt för att deras svar inte skulle påverkas av någon annan. För att bygga upp ett förtroende till barnen valde vi att vara på förskolan och umgås med barnen tre dagar innan intervjuerna. I resultatet framkom det att barnen i uppsatsen inte hade någon klar uppfattning om vad fenomenet mobbning innebär.  Flertalet av barnen kände dock till vad ”retas” betyder och gav uttryck för att de visste någon som retades eller ofta blir retad. Detta får oss att undra vart gränsen mellan mobbning och retas går, vad är skillnaden?  Vi frågar oss också varför barnen inte har hört talas om mobbning och hur detta kan påverka åtgärderna för att motverka den eventuella mobbningen i förskolan.