Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv. Detta gör också att den estetiska fostran som undersökningen avser kan anses vara allmän, alltså gälla alla, inte bara de som är intresserade av konstnärlig aktivitet.

I analysen ställs dramapedagogikens olika metodtraditioner och syften i relation till den i undersökningen definierade allmänna estetiska fostran. Här används framförallt Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv som analysredskap.

I en estetisk fostran under självuttryckets aktivitet kan dramapedagogiken bidra med metoder som kan kopplas till det personlighetsutvecklande perspektivet på så sätt att trygghet är en förutsättning för allt lärande.

Under iakttagandets aktivitet kan dramapedagogiken handla om att nå insiktskunskap genom en förankring i känslor. Dessa känslor skapas i individen genom agering i lärandesituationer och detta gäller generellt för dramapedagogik och kopplas därför inte till något speciellt perspektiv enligt Sternudd (2000).

Dramapedagogik kan under uppskattningens aktivitet kopplas ihop med det konstpedagogiska perspektivet, det kritiskt frigörande perspektivet och det holistiskt lärande perspektivet i fråga om att på olika sätt göra elever till det som i uppsatsen kallas världsmedborgare.

Nyckelord: Estetisk fostran, estetik, dramapedagogik, fostran