hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Problemlösning - Konsten att berätta en god historia
University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences. (Teknikdidaktik)
Vasaskolan, Gävle.
2011 (Swedish)Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

Problemlösning uppfattas av många elever som en svårighet att övervinna genom att försöka lära sig utantill. ”Visa mig alla formler och hur man gör. Då behöver jag inte förstå!” Detta synsätt betecknar en algoritmisk inställning till lärande och har egentligen mycket lite med problemlösning att göra. Man sätter sin tillit till att upprepning av recept ger lika gott resultat oavsett problemställning. Ett annat beteende som förekommer i samband med problemlösning är ”lotsning”, där elever genomskådar hur en uppgift är konstruerad för att hitta på ett svar utan att förstå problemets riktiga innehåll. Många tycks tro att det räcker med att producera ett någorlunda riktigt svar på en uppgift utan att egentligen beskriva vägen dit, eller ens att vägen dit är korrekt.

För att förebygga en algoritmisk inställning till problemlösning kan man införa en enkel strategi för att förbättra problemlösningsförmågan hos elever – en metod som alla elever kan ta till sig. Att systematiskt teckna uppgiften är detsamma som att metodiskt reda ut för sig själv vad uppgiften går ut på, vilka teoretiska resonemang man kan tillämpa, hur man kan tänkas lösa uppgiften grundat på dessa teoretiska resonemang, samt slutligen genomföra lösningen på ett tydligt sätt. En god idé är att tänka sig att någon annan skall kunna följa resonemanget utan några andra hjälpmedel än den beskrivning som eleven själv producerar.

De flesta brukar fascineras av en god historia. Man kan indela en god historia i fyra oundgängliga punkter: ingress, intrig, uppbyggnad av spänning och, slutligen, upplösning. Härutöver kan man tillägga ytterligare två punkter för att förgylla berättandet, nämligen prolog och epilog.

I föreläsningen exemplifieras ovanstående metodik för problemlösning och åskådliggörs med utgångspunkt från bedömningskriterierna i ett svenskt nationellt prov i matematik.

Place, publisher, year, edition, pages
2011.
Keyword [sv]
Problemlösning, struktur, nationella prov, gymnasiet
National Category
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-9846OAI: oai:DiVA.org:hig-9846DiVA: diva2:434310
Conference
Den tredje nordiska ämnesdidaktikkonferensen, NOFA 3, 11-13 maj 2011, Karlstad, Sverige
Available from: 2011-08-15 Created: 2011-08-15 Last updated: 2011-08-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2011/07/nordlander_edvard_och_cortas_nordlander_maria_10865.pdf

Search in DiVA

By author/editor
Nordlander, Edvard
By organisation
Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences
Didactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 91 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf