This licentiate thesis examines environmental assessment tools for buildings. This is done by investigating, analysing, comparing and testing how different environmental assessment tools measure the environmental performance of buildings and examining the consequences this may have on architectural design.

The study begins by analysing three environmental assessment tools: LEED, CSH and EcoEffect. These tools are then tested on a case study building (an eight-storey residential building) to analyse differences regarding assessment results, improvement proposals and potential impacts on architectural design.

One of the environmental impacts assessed in the three tools, namely Climate Change caused by gases having Global Warming Potential (GWP), is then analysed in greater detail from a life cycle perspective by measuring CO₂-equivalents (CO₂-eq). A basic calculation tool (referred to as the ENSLIC tool), based on life cycle assessment methodology, is used to assess a case study building (a four-storey office building in Gävle). The impact of the building on CO₂-eq emissions is calculated and the impact of a number of suggested building improvements and changes of energy sources is analysed. 

The studies show the complexity of assessment tools and different ways to make comparisons. Both similarities and differences between the tools are apparent, regarding hierarchical structure and also on each hierarchical level, from categories to issues and parameters. It is also shown that the choice of environmental assessment tool may have an influence on the architectural design of buildings.

The difficulty with assessing complex buildings is apparent even when only one environmental issue is assessed with the LCA-based ENSLIC tool. Many aspects influence the assessment result. These include energy use, choice of materials and choice of energy sources.

The complexity and difficulty in linking buildings to environmental impact create a need for interactive tools measuring environmental performance, which can be useful as decision support in the early design phase.

Denna licentiatavhandling behandlar miljöbedömningsmetoder för byggnader. Arbetet bygger på undersökningar analyser, jämförelser och tester av hur miljöbedömningsmetoder bedömer byggnaders miljöprestanda och undersöker även vilka konsekvenser som detta kan ha på arkitektonisk utformning.

Forskningen börjar med att tre miljöbedömningsmetoder, LEED; Code for Sustainble Homes (CSH) och EcoEffect analyseras och jämförs. Sedan genomfös en fallstudie där de tre metoderna testades på ett bostadshus (ett åttavåningar högt bostadshus i Stockholm). Skillnader gällande miljöbedömningsresultat och miljöbedömningmetodernas förslag på förbättringsåtgärder samt eventuell påverkan på den arkitektoniska utformningen analyseras och diskuteras.

En av miljöpåverkanskategorierna som bedöms i de tre metoderna, klimatpåverkan orsakad av gaser med inverkan på den globala uppvärmningen, analyseras sedan mer i detalj utifrån ett livscykelperspektiv genom att mäta byggnaders koldioxidekvivalenter (CO₂ ekv). Ett förenklat beräkningsverktyg (som här benämns ENSLIC-verktyget), som är baserat på livscykelmetodik, används för att studera en byggnad (ett fyra våningar högt kontorshus i Gävle). Sedan beräknas byggnadens påverkan på CO₂ ekv. Effekten av ett flertal föreslagna förbättringsåtgärder på byggnaden samt byte av energikällor analyseras också.

Studierna visar på miljöbedömningmetodernas komplexitet och presenterar olika sätt att göra jämförelser på. Skillnader och likheter mellan metoderna påvisas, gällande hierarkisk struktur och även på varje hierarkisk nivå, från kategorier till enskilda bedömda frågor och parametrar. Dessa skillnader talar för att olika metoder kan påverka den arkitektoniska utformningen av byggnader.

Svårigheten i att bedöma komplexa byggnader belyses även när endast en miljöpåverkan bedöms med det LCA baserade ENSLIC-verktyget. Många saker påverkar resultatet, framförallt energianvändning tillsammans med materialanvändning och val av energikällor. Den komplexa och svåra uppgiften att länka samman byggnader med deras miljöpåverkan öppnar upp för användande av interaktiva verktyg som mäter miljöpåverkan som kan användas som beslutshjälpmedel i tidiga designskeden.

This thesis explores Neighbourhood and Building Environmental Assessment Tools’ (NBEATs’) function as assessment tools and decision support, and their relation to environment, architecture and architects. This is done by analysing, testing, and discussing a number of NBEATs (LEED-NC, Code for Sustainable Homes, EcoEffect, LEED-ND, BREEAM-C, and ENSLIC-tool), their manuals and use. Moreover, professionals’ (architects’) self-rated opinions regarding use and knowledge of NBEATs and environmental aspects are surveyed.

Similarities and differences in NBEATs are found regarding: content, structure, weighting and indicators used. Indicators distinguished as procedure, performance and feature are used to varying extents to assess social, environmental and technical aspects. NBEATs relation to environmental sustainability has limitations due to: non-transparency, tradable indicators, relative measures, low criteria levels, limited life cycle perspective, and exclusion of relevant environmental aspects, such as embedded toxic substances, nutrient cycles, land use change, and ecosystem services. Ratings and architecture are influenced by NBEATs in varying ways. Higher criteria levels would probably increase their impact on architecture. Thus more research regarding NBEATs and links to architectural design, theory and practice is welcomed.

There is limited use of NBEATs as decision support in early design phases such as in architectural competitions. Architects rate the importance of environmental aspects high, but few rate their skill in handling environmental aspects high. This calls for increasing knowledge and know-how of environmental strategies and solutions among architects and adaptation of NBEATs to early design processes. The values NBEATs reflect and the values we want them to create is also important. To support ‘environmental’ architecture, an increased socio-eco-technological system perspective is put forward, and other measures besides NBEATs are needed.