Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsämnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har när det gäller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning så här. Jag har även undersökt om lärarna upplever att de har friheten att själv forma sin undervisning. För att få fram svar på dessa frågor så använde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju.

Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsämnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. När jag sedan undersökte hur det såg ut idag i skolorna så visade resultatet från litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en särställning. Men min egen intervjustudie visade att de flesta lärare undervisar lika mycket om alla världsreligionerna. Både intervju- och litteraturstudierna visar att de olika delarna inom religionskunskapen inte tas upp olika beroende på vilken religion det handlar om, däremot så tas etikdelen upp med mer diskussioner än de andra delarna. När det gäller varför lärarna formar sin undersökning på det viset så är alla eniga om att eleverna är den största påverkansfaktor. Sedan går åsikterna isär. Min undersökning samt viss nyare litteratur visar på att också läroplanen är en stor påverkansfaktor. Lite äldre litteratur visar på att lärarens egen personlighet och samhället också är stora påverkansfaktorer.

Kursplanen spelar en stor roll när lärarna planerar och genomför sin undervisning. Det är alltid den som lärarna utgår ifrån och hämtar stöd ifrån. Det är också utifrån dem de sätter betygen. Utifrån detta så kan man tolka det så att lärarna i min studie inte verkar uppleva att de har så stor frihet, eller så tror de inte att de har så stor frihet. I tidigare undersökningar verkar dock lärarna uppleva att de har mer frihet.