Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ”Avskaffa lagen om religionsfrihet”. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.

Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet. Att det skulle medföra större friheter för religiöst troende visade sig vara en feltolkning av begreppets innebörd och struktur.

Den andra frågeställningen behandlade huruvida lagen om religionsfrihet är logiskt inkonsekvent. Undersökningen visade att så inte är fallet, utan religionsfrihetens logiska konsekvens ansågs inte vara tillräckligt verklighetsförankrad för att kunna ge ett tydligt svar på hur frågan bör ses. Tre modeller för hur man kan förstå religionsfrihet i samspelet barn-föräldrar presenterades. En variant av livstolkningsmodellen underströks och argument för att huvudansvaret måste ligga hos föräldrarna lades fram.

Den tredje och avslutande frågeställningen behandlade huruvida begreppet religionsfrihet bidrar med någon mänsklig rättighet som inte redan är skyddad av övriga rättigheter, i artikeln utgjorda av tanke-, mötes- och föreningsfriheten.

Undersökningen visade att religionsfrihet inte kunde reduceras till summan av några av dess komponenter. Efter en genomgång av olika perspektiv på frågan konstaterades att även om religionsfrihetens tillämpning kan vara svår att precisera, så utgör den en form av helhetsbegrepp som inte är reducerbart till tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.