Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv i

forskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och teknik

i deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.

Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus men

beakta specifikt klass och etnicitet.

Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt de

föreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet av

litteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuella

problemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultat

teoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När det

gäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart. I den verklighet som

läraren befinner sig är det svårare att få läroplansmålen kring jämställdhet förankrade i

deras undervisning. En lydelse är att gamla mönster präglar skolmiljön om att flickor är

på ett visst sätt och pojkar är på ett annat sätt. Generellt har lärarna en likstämmig

lösning om flickornas situation i skolan som att ha mindre grupper där flickorna kan

höras och synas mer.

En viktig aspekt i studien som saknas är perspektivet från kvinnliga lärare. Resultatet

hade då kanske sett annorlunda ut.