Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika smärtbeteenden hos äldre personer med demens samt smärtskattningsinstrument som är avsedda att användas för äldre personer med demens. Vetenskapliga artiklar söktes i Medline och CINAHL och arton artiklar inkluderades. Huvudresultatet i föreliggande litteraturstudie var att det finns tillförlitliga och enkla smärtskattningsverktyg för äldre personer med demens att använda för vårdpersonalen. De 4 valda smärtskattningsskalorna, PAINAD, MOBID, DOLOPLUS och PACSLAC hade alla höga psykometriska egenskaper vilket gör att de på ett säkert och tillförlitligt sätt kan användas av vårdpersonalen. Resultatet visade också på problemen att särskilja smärta hos en äldre person med demens från andra psykosociala problem som till exempel hunger, törst eller behov att gå på toaletten. De valda artiklarna testade i många fall smärtskattningsverktygen för äldre personer med demens mot självskattningsverktyg och att sjuksköterskan bara utifrån egna observationer gjorde en värdering av smärtstyrka eller intensitet. Vissa av de ingående artiklarna har jämfört validitet och reabilitet vid en översättning av smärtskattningsverktygen från originalspråket till ett annat språk och kommit till slutsatsen att även om validitet och reabilitet sjunkit på vissa punkter så har inte de psykometriska egenskaperna försämrats i den mån att smärtskattningsverktygen blivit obrukbart i en översatt version. 

Nyckelord: Smärta, demens, mätning, beteende 

The aim of this study was to describe different painbehaviors in elderly people with dementia and painassessment instruments wich are intended for elderly people with dementia. Articles were searched in MEDLINE and CINAHL and eighteen articles were included. The main finding of this literature study was that there are reliable and simple pain assessment tools for elderly people with dementia to use for the nursing staff. The 4 selected pain assessment scales, PAINAD, MOBID, DOLOPLUS and PACSLAC all had high psychometric properties which make them safe and reliable, to be used by nursing staff. The result also showed the problems of distinguishing pain in an elderly person with dementia from other psychosocial problems such as hunger, thirst or the need to use the toilet. The selected articles tested in many cases, pain assessment tools for elderly people with dementia to self-assessment tool and that the nurse only from its own observations gave a valuation of pain magnitude. Some of the included articles have compared the validity and reability at a translation of painassessmenttools from the original language into another language and concluded that although the validity and reability fallen on some points that do not have the psychometric properties have deteriorated to the extent that pain assessment tools has broken down in a translated version. 

Keywords: Pain, dementia, assessment, behavio(u)r