Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet. Den komparativa analysen av de olika skönlitterära verken framhäver genussystemets samtidigt stabila och föränderliga karaktär. De olikartade verken stärker tesen om könsnormer som kulturella, samhälleliga och tidsanpassade konstruktioner, där dock samtida manliga och kvinnliga ideal definieras utifrån varandra likt binära motsatser. Dessa, utifrån varandra definierade genus, stabiliserar en biologistisk heteronormativ beroendeställning mellan en dominant manlighet och en underordnad kvinnlighet. Genom applicerandet av Butlers teori om genussymmetri som en naturaliserad diskurs snarare än en biologisk sanning analyseras hur de olika utanförskap som gestaltas i skolskildringarna samtidigt avslöjar och stärker genussystemet.