hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Och sommaren som är tolkningens tid: Semestern är en tid för tanken. Det menar Bengt Söderhäll och rekommenderar tre böcker av Bengt Kristensson Uggla.
University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences. (Didaktik)
2012 (Swedish)In: Gefle Dagblad, no 23 juliArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.)) [Artistic work] Published
Abstract [sv]

Recension av 1) Homo Capax: Texter av Paul Ricœur om etik och filosofisk antropologi

I urval av Bengt Kristensson Uggla

Daidalos

2) Bengt Kristensson Uggla

Slaget om verkligheten – Filosofi, omvärldsanalys, tolkning av Bengt Kristensson Uggla

Symposion

3) Bengt Kristensson Uggla

Gränspassager – Bildning i tolkningens tid

Santérus Förlag

Inte en deckare så långt ögat kan se.

Fullständigt fri från ond bråd död och mord när några lönearbetsfria dagar inträffar.

I stället en försvarlig hög poesi och hela tre böcker som Bengt Kristensson Uggla svarar för, böcker som handlar om hur vi kan tänka och handla och om bildning och tolkning.

Det här är uppfordrande böcker som arbetar sig in i de inre rum för självkritik och eftertänksamhet som i vardagen får alltför få besök. Mycket kortfattat följer här några rader om dessa tre böcker om vad det är, kan vara och borde vara att vara mänska bland mänskor och hur vi i en globaliserad tillvara via tolkning och bildningsarbete kanhända kan få till en rätt skaplig tillvaro.

Abstract [sv]

Bok 1:

Paul Ricœur gick ur tiden i maj 2005, vid 92 års ålder. Han hade då arbetat med filosofiska frågor i mer än sextio år och i ” Homo Capax: Texter av Paul Ricœur om etik och filosofisk antropologi i urval av Bengt Kristensson Uggla” (Daidalos, 2011) publiceras ett knippe texter om hur vi kan dela med oss och hur vi kan dela den här världen och hur vi kan leva tillsammans på ett moraliskt bra vis och fortsätta att bygga institutioner där rättskänsla styr i riktning ett gott liv för oss alla. Det handlar mycket om texttolkning (hermeneutik) i detta fina urval och som alltid har Ricœur mängder av böcker uppslagna, i akt och mening för att vidga och fördjupa samtalet, kritiken och självkritiken och för att överbrygga avståndet mellan att förklara och att förstå.

Begreppet ”Homo capax” i bokens titel är vad det hela handlar om i urvalet, att vi kan erkänna oss och igenkänna oss – aldrig avkänna och misskänna oss – som kapabla och ansvariga, varelser med en rad förmågor och där text kan alstra en ny och fördjupad självförståelse, att förstå ”en själv som en annan”.  Här är det minst sagt avslöjande att via Ricœur förflytta sig från sitt jag till ett du via alla är ganska ofta, vidare till det hon/han (hen) vi också är och givetvis också ta plats i flertalets de, ni och vi. Från dessa positioner frågar vi med Ricœur vem det är som talar och vem som ansvarar, vem som är aktiv i handling och vem som berättar och vad och vem som minns och glömmer. Det blir till en språklig tolkningslek med stort allvar som med hjälpverb som får, törs, kan och vill närmar oss till en universell moral om människan i en anda av självkritik.

Bengt Kristensson Uggla sätter i en essäliknande inledning in Ricœurs tänkande och skrivande i ett vidare sammanhang, något som blir än tydligare i Bok 2 i detta sommarläsningsförslag.

Bok 2:

”Slaget om verkligheten” (Symposion) kom ut redan för tio år sedan, men kommer nu i en ny upplaga och med ett nyskrivet avsnitt med titeln ”Världen mellan World Trade Center och Utøya”. Boken är på drygt 500 sidor och författaren skildrar hur världen efter Europas dominans och efter industrialismen tar sig ut och kan komma att ta sig ut, nödvändigheten av att behandla den historia och den kultur (de historier och de kulturer) vi är nedsänkta i till örsnibbarna i, hur den snabba förändringen destabiliserar och hur vi kommunicerar och tolkar i globaliseringens tidsålder. I den ovan nämnda nyskrivna avsnittet förslår Kristensson Uggla att vi lever i en tolkningens (hermeneutikens) tidsålder, påbjuden av globalisering och allehanda kommunikativa hjälpmedel och att förmågan att tolka i vår tid är en avgörande kompetens.

De många olika tolkningarna av den värld vi delar blir ett ”Slaget om verkligheten” och så länge vi redogör för och debatterar våra olika tolkningar öppnar vi också världen för mångfaldens möjligheter. Den här boken är på ett märkligt sätt skönt naiv i det dess författare ständigt manar oss vidare på de olika tolkningsvägar som pekas ut och de nya vägskäl detta erbjuder, ser vi en annan som en själv.

Bok 3:

Den tredje boken är ”Gränspassager – Bildning i tolkningens tid” (Santérus Förlag) och här bråkar Kristensson Uggla rejält med en bildningstradition som stängt sig inne i rabblandets fina klubb. Författaren ifrågasätter såväl etablerad humanistisk bildning som den standardiseringsutbildning som bedrivs vid Europas s k högre utbildning, där mätandet blivit det viktigaste trots att vi vet att grisen inte blir fetare av att vi väger den.

Bengt Kristensson Uggla föreslår via begreppet gränsövergångar nödvändigheten av att ständigt röra sig över gränser och då särskilt de gränser som skapar vår säkerhet – för att skaffa oss säkerhet i en vidgad och vidgande tillvaro där vi bidrar till detta vidgande med vår alldeles egna hållning och tolkning.

Inom musiken har sampling länge varit en metod och det är nog inte förmätet att påstå att Kristensson Uggla i ”Gränspassager” förespråkar en bildningens samspel där humanister, ekonomer och naturvetare ständigt lånar av varandra, språkar sig samman om det lika och det annorlunda, förtrognar sig med det andra och gör upp med misstänksamheten mot varandra.

Det känns riktigt intressant att föreställa sig bildningens sampling – en bildningens hip-hop, reggae och electronica – där vi ständigt rör oss mellan olika uttryck och traditioner, delar med oss och får oss till dels och sätter samman på nya sätt. Liksom när det rör kanonbegreppet behöver vi ständigt ifrågasätta vad vi menar med när vi pratar om bildning och kanon. Villkoren för såväl kanon som bildning har förändrats i globaliseringens tidsålder och avslutningsvis kan det vara på sin plats att nämna två andra tänkare som inte heller låst fast sig vid en bestämd position, Édouard Glissant (1928-2011) och Elinor Ostrom (1933-2012).

Glissant från Martinique har som både filosof och poet arbetat med en relationens nödvändighet och möjligheter och ständigt i såväl i sina dikter som i de filosofiska verken passerat gränser och burit med sig från de olika landamären där han vistats. Kulturen som kreolsk och mänskan mestis; vi är blandningar i ständig förändring och utveckling. Två böcker av Glissant har kommit på svenska i år: ”Relationens filosofi - Omfångets poesi” (översättning Christina Kullberg och Johan Sehlberg, Glänta Produktion) och ”Indiorna – En dikt om den nakna nattens Erövrare” (översättning Catherine Delpech-Hellsten och Magdalena Sørensen, Elisabeth Grate Bokförlag

Elinor Ostrom fick 2009 Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, hittills den enda kvinna som fått detta pris, för sitt arbete med att utröna hur våra allmänningar fungerar som ekonomiska system. Ostrom, som avled i juni i år, kommer i sin forskning fram till en ansvarighetens tredje väg för ekonomisk utveckling, mellan stat och marknad. Med många exempel visar Ostrom hur kraftfull tilliten mellan människor kan vara, och hur vi på frivillighetens väg kan organisera oss för att inte förbruka ömtåliga och knappa resurser, något som förutsätter kunnande av olika slag och som i en sammansatt och snårig tillvaro varken stat eller marknad förmår förvalta.

Ostroms kanske mest centrala verk ”Allmänningen som samhällsinstitution” kom på svenska Nobelprisåret 2009 (översättning Sven-Erik Torhell, Arkiv förlag).

”Världens stoff upplevs som kaotiskt, tanken försöker ständigt göra det överskådligt” skriver Glissant och med hjälp av honom, Ostrom och Kristensson Uggla kanske det inte blir helt överskådligt, men något mer begripligt och helt klart fyllt med mening och bildningsarbetet får nytt syre och gränser passeras och flyttas.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Gefle Dagblad , 2012. no 23 juli
Keyword [sv]
Tolkning, hermeneutik, Ricoeur, filosofi
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-12590OAI: oai:DiVA.org:hig-12590DiVA: diva2:544386
Available from: 2012-08-14 Created: 2012-08-14 Last updated: 2012-08-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://gd.se/kultur/boken/1.4924338-och-sommaren-som-ar-tolkningens-tid

Search in DiVA

By author/editor
Söderhäll, Bengt
By organisation
Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 525 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf