Studien har diskuterat och analyserat de två senaste svenska läroplanerna. Med hjälp av kritiskdiskursanalys har den nya läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregående läroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) närlästs på ett ifrågasättande och granskande sätt. Syftet har varit att seom, och i så fall i hur stor omfattning, ord såsom lärare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frånvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebära eller betyda när dessa ord förekommer, och framförallt när de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nämns över huvud taget, och attord såsom fritidshem inte alls förekommer i samma utsträckning som exempelvis ordet lärareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrån vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denläroplan som är menad att gälla för dem. Analysen har gjorts med målet att kunna visa hurmånga olika sätt viktiga dokument såsom skolans läroplan kan läsas och tolkas på.