Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.

Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.

Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.

Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.

Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier.

Background: According to the Swedish National Board of Health and Welfare, compliance to hygiene routines is important to prevent healthcare-associated infections (HCAI). HCAI are a threat to patient safety and may increase patient suffering and costs for the society.

Aim: To describe compliance to hygiene routines within ambulance care in a number of given situations.

Method: A descriptive quantitative study with data collection through structured observation. Convenience sampling was used and 68 observations in total were made on two ambulance stations.

Main result: Varying compliance to hygiene routines was found, with highest compliance to the routine stating that hair should be short or up (87%) and the routine about use of gloves (87%). The lowest compliance was found to the routine about hand disinfection before patient contact or glove use (1%). No observation showed compliance to all seven hygiene routines covered by the study.

Conclusion: That compliance with hygiene routines has shortcomings, especially regarding hand disinfection, which may lead to weak patient safety through a risk of HCAI and patient suffering. The shortcomings are probably grounded both on an individual and an organisational level which makes discussion of the subject in affected organisations and further studies important.