Detta examensarbete studerar lyssnandet på högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lärare och elever når fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in på en multikulturell skola utifrån tre syftesfrågor som behandlade lärarens ledarskap, elevernas uppmärksamhet på läraren samt lärarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. Tillvägagångssättet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lärare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lärare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i årskurs sju och åtta samt deras respektive lärare, två kvinnor och en man med vardera cirka tio års erfarenhet som lärare på högstadiet. Resultatet i denna studie visar att lärarna var flexibla i sitt sätt att bemöta eleverna, samt att anpassa undervisningen efter rådande omständigheter. Samtliga lärare upplevde dock ett visst motstånd från många elever när det gällde elevernas förmåga eller vilja att lyssna och ta emot information, i synnerhet i helklass eller grupp. De kvinnliga lärarna upplevde till större del jämfört med den manliga läraren att eleverna överlag lyssnade okoncentrerat. Utifrån observationerna gav eleverna å sin sida bevis på olika handlingar, vilka pekade på fler svårigheter än förtjänster med att lyssna och förstå det läraren sade; svårigheter som lärarna bekräftade i intervjuerna. Svårigheterna fick en del elever att framstå som tämligen ointresserade av skolarbetet, vilket resulterade i negativ påverkan på deras utnyttjade lektionstid. Resultatet från lärarnas uppföljning av elevernas arbete visade olika former av individuell stöttning, exempelvis genom individuellt anpassade arbetsuppgifter, vilket eleverna dessvärre ofta avvisade. I denna studie framkommer också att lärarna gärna skulle samtala med kollegor om undervisningen i klassrummet, men att andra diskussionsämnen tar överhanden. Hur viktigt är lyssnandet för kommunikation och samspel egentligen? Ettt oväntat resultat framträdde, i och med att det inte låg i detta arbetes syfte, viz. att i studien åskådliggjordes en möjlig könsidentifiering mellan kvinnlig lärare-flicka, samt mellan manlig lärare-pojke. Detta samtidigt som alla tre lärarna uppgav att de inte medvetet gjorde någon åtskillnad på flicka-pojke i klassrummet.