Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till självskadebeteende samt eventuella könsskillnader i självskadebeteende och förklaringar till dessa. För att besvara dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie i form av en forskningsöversikt där vi samlade in data i form av relevanta vetenskapliga studier som sedan tolkades utifrån socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Resultaten i denna studie visar att självskadebeteende kan fylla känsloreglerande syften som att få befrielse från negativa känslor eller få kontroll över sina känslor, reglera känslor av alexithymia eller dissociation samt uttrycka självhat, självförakt och andra negativa känslor riktade mot det egna självet. Självskadebeteende kan även orsakas av barndomstrauma i form av föräldrarnas försummelse eller känslomässiga omsorgssvikt samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i barndomen. Könsskillnader i självskadebeteende visar sig genom att självskadebeteende framställs som ett nästan uteslutande kvinnligt fenomen med bakomliggande typiska kvinnliga beteendemönster. Dessa beteendemönster förklaras med både medfödda biologiska orsaker och skillnader mellan flickors och pojkars uppfostran. Andra könsskillnader är att män tenderar att skada sig själv mer allvarligt än kvinnor, gör det ofta genom beteenden som inte betraktas som självskadebeteeden samt söker hjälp och vård i mindre utsträckning än kvinnor. Detta förklaras bero på skamkänslor hos män som orsakas av uppfattningen om att självskadebeteende är ett kvinnligt fenomen.

The purpose of this study was to examine the various factors that may cause self-harm, if there are gender differences in self-harm and if so how these were explained. To answer these questions, we conducted a qualitative study in the form of a research review in which we collected data in form of relevant, scientific studies. These data were then interpreted from social constructivism and symbolic interactionism. The results of our study showed that self-harm can have the purpose of emotional regulation such as to get relief from negative emotions or to control the emotions, regulate feelings of alexithymia and dissociation and express self-hatred, self-disgust and other negative feelings directed towards themeselves. Self-harm can also be caused by childhood trauma caused by parental neglect, emotional neglect and physical, psychological and sexual abuse in childhood. Gender differences in self-harm is manifested in the fact that self-harm behavior presents as an almost exclusively female phenomenon with female typical behavior behind it. This typical behavior explains by both biological causes and differences between boys and girls upbringing. Other gender differences are that men tend to injure themselves more seriously than women, often do it through behavior that is not considered to be self-harm behavior and seek help and care to a lesser extent than women. This gender difference was explained by the fact that men are ashamed of self-harm because it is considered to be a female phenomenon.