Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval och bortfall.

Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på tretton artiklar.

Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens välmående påverkas: Barnen påverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sällan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att må sämre än andra. 2) Livsförändringar och rädslor som påverkar barnens upplevelser: Barnen bar på många rädslor som påverkade deras livskvalité. Livsförändringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen. Stort behov av att bibehålla normalitet via socialt nätverk utanför hemmet identifierades. 3) Kommunikation och informationsbehov hos barnen: Behoven var stora och öppen kommunikation inom familjen var viktig för välbefinnandet. Information från professionella uppskattades.

Flera studiers reliabilitet påverkades av svårigheter att rekrytera deltagare och högt bortfall.

Slutsats: Resultatet stärker Socialstyrelsens uppmaning att personalen som vårdar den sjuka föräldern behöver uppmärksamma dessa barns behov. Allmänsjuksköterskan behöver därmed ha god kunskap och förståelse kring barns utveckling generellt och dessa barns situation specifikt, för att kunna stödja och hjälpa dem på bästa sätt.

Objective: The aim of this literature review was to describe children’s experiences of having a parent with cancer and to examine the quality of the articles relating to the sampling process, response rates and withdrawal.

Method: Databases CINAHL and PubMed were used to search for relevant articles published between 2003 and 2013. The result is based on thirteen articles.

Results: Three general themes were found. 1) The effects on children’s wellbeing: The children were strongly affected by their experience but rarely showed clinical symptoms. Some children were at greater risk of poor health than others. 2) Life changes and fears which influence the children’s experiences: The children had many fears which impinged on their quality of life. Life changes consisted of increased emotional and practical responsibility within the family. A need to maintain normality through a social network outside of the family-home was identified.  3) The children’s communication and information needs: The needs were great and open communication within the family was important for the children’s wellbeing. Professional information was appreciated.

Difficulties in recruiting participants and possible response bias, affected the reliability of several studies.

Conclusion: The result backs up Socialstyrelsen’s (The National board of Health and Welfare) staff looking after the ill parent sees to the needs of these children. The general nurse needs to have good knowledge and understanding of general child development and these children’s specific situations, in order to help and support them in the best way possible.