Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) är obemannade flygfarkoster som främst använts och utvecklats inom det militära. Under senare år har användandet även tagit fart inom den civila sektorn, däribland mätningsbranschen. För att samla in geodata används Unmanned Aircraft Systems (UAS), vilka är system som består av fler komponenter än endast luftfarkosten t.ex. även kamera och kontrollstation. UAS är ett bra alternativ till traditionell flygfotografering då högupplösta bilder kan genereras till en låg kostnad. Eftersom UAS är en relativt ny metod måste osäkerheten utvärderas. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur stödpunkter påverkar osäkerheten vid georeferering av UAS-bilder. Data erhölls från en flygning utförd av Sweco i november 2012. För att kunna utvärdera stödpunkternas inverkan översignalerades det 5 ha stora området med 35 stödpunkter. Nio olika konfigurationer av stödpunkter georefererades i programvaran Agisoft PhotoScan 0.9.0 och resultatet analyserades i Microsoft Excel, Geo Professional och Surfer 10L. Resultaten visar att osäkerheten för georefereringen minskar när antalet stödpunkter ökar, förutsatt att en jämn placering tillämpas. Bra georeferering uppnåddes när fyra stödpunkter användes. Vi rekommenderar ändå att minst fem stödpunkter används, fem stycken ger bra möjligheter till en god geometri – en i varje hörn och en i mitten. Det lägsta RMS-värdet i 3D (72 mm) erhölls med 17 stödpunkter jämnt fördelade över området. Det högsta RMS-värdet i 3D (190 mm) fick konfigurationen med sex stödpunkter placerade i ett av områdets hörn, något som tydligt visar hur stödpunkters placering (geometrin) påverkar osäkerheten av georefereringen. Även om fyra stödpunkter (en i varsitt hörn) bara får marginellt större RMS-värde än om en extra stödpunkt placeras i mitten, rekommenderas den sistnämnda för den bättre geometrin. För att kontrollera georefereringen rekommenderas några extra inmätta kontrollpunkter i området.

The main use and development of Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) havethrough history been driven for military purposes, but in recent years the usehas increased also in the civilian sector, including the surveying industry. Inorder to collect geodata Unmanned Aircraft Systems (UAS) are used. UAS aresystems that consist not only of the unmanned vehicle, but also of componentslike a camera and a control station. UAS is a good alternative to traditionalaerial survey due to the high resolution images and the low operational cost.The uncertainty of UAS must be evaluated further since it is a relatively newsurveying method. The purpose of this study is to analyze the number of groundcontrol point’s (GCP’s) impact on the uncertainty of georeferencing UAS images.Data was collected from a flight conducted by Sweco in November 2012. The areawhich was flown (5 ha) was “over-signalized” by 35 GCPs in order to evaluate theirimpact on the georeferencing uncertainty. Nine different configurations of GCPswere georeferenced in the software Agisoft PhotoScan 0.9.0 and the result wasanalyzed in Microsoft Excel, Geo Professional and Surfer 10L. The result showsthat the uncertainty of the georeferencing decreases when the number of GCPsincreases, provided their distribution is even in the area. A goodgeoreferencing was obtained when four GCPs were used. Regardless, we recommendthe use of five, five provide a good geometry – one in each corner and one inthe middle. The least RMS value in 3D (72 mm) was found with 17 GCPs evenlydistributed in the area. The highest RMS value in 3D (190 mm) was found whenall six GCPs were placed in one of the corners of the area. This shows that thedistribution of GCPs has a great impact on the uncertainty of thegeoreferencing. Even if four GCPs (one in each corner) just get a little higherRMS value than if one extra GCP is placed in the middle, the latter isrecommended because of the favourable geometry. To be able to control thegeoreferencing it is recommended to survey some extra GCPs in the area.