Syftet; var att undersöka hälsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrån en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och består av informanter verksamma inom FaR en längre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, där kodningsförfarande så småningom ledde fram till identifierande av teman, därefter framställdes berättelser. Resultat: resultatet visade att hälsopedagoger fungerar som en hjälp till självhjälp till personer som har fått FaR. Det visade sig att empowerment är inkluderat i hälsopedagogernas arbete och utgör en grund i deras förhållningssätt som möjliggör för individer att ta kontroll över sin situation. Det framkom att motiverande samtal och Transteoretiska modellen är användbara verktyg i deras arbete. Resultatet visade också att hälsopedagoger har en samordnande funktion i arbetet med FaR. Pedagogisk kompetens, helhetssyn och kritiskt tänkande utgör unika kompetensområden i hälsopedagogernas FaR- arbete. Dessa kompetenser visade sig fungera som möjligheter i deras arbete. Tidbrist hos förskrivare med ett medicinskt synsätt utgör hinder och försvårar FaR- arbetet. Slutsats: denna studie indikerar att hälsopedagogernas kompetens utgör stora möjligheter i FaR- arbetet. Hälso- och sjukvården bör anamma hälsofrämjande insatser i större utsträckning, för att få ett fungerande FaR- arbete. Med hälsopedagogernas pedagogiska kompetens kan FaR implementeras i vården. Studien indikerar att hälsopedagoger besitter kompetenser som annars saknas inom hälso- och sjukvården. Dessa kompetensområden blir nödvändiga att inkludera för att besegra den fysiska inaktiviteten som råder i samhället. Hälsopedagoger bör därmed tas tillvara och nyttjas i större grad för att bekämpa folkhälsoproblemet.

Purpose; was to examine what barriers and opportunities some health educators working with Physical Activity on Prescription (PaP) perceive in their work with prescribed physical activity. Method: a qualitative approach, with four semi- structured interviews were carried out. Selection: an intensity selection was completed and consists of informants working in PaP a longer period. Data Analysis: the interview data were processed using thematic analysis. Results: the results showed that health educators support peoples tendencies of self-helping behaviors (to people which has received PaP). Empowerment turned out as an included part in the health educators' work. Thus, empowerment provides a basis of their approach. The results showed that health educators have a coordinating role in the work of PaP. Lack of time among prescribers with a medical approach hampers PaP- work. The results show that pedagogical competence, holistic approach and critical thinking are health educator’s unique competencies in PaP- work. Conclusion: the results suggest that health care should embrace health promotion efforts to a greater extent, to get a working PaP- work. The study indicates that health educators possess skills that are missing in health care in order to defeat physical inactivity prevailing in society.