God arbetsmiljö och välbefinnande på arbetet: en intervjustudie på tre medelstora företag
2013 (Swedish)In: Arbetslivets föränderlighet: Individ-, organisations- och metodperspektiv / [ed] Sverke, Magnus, Stockholms universitets förlag, 2013, p. 17-17Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]
Introduktion
Under de senaste decennierna har ett promotivt perspektiv vidgat arbetsmiljödiskursen i Sverige och internationellt. Främjande faktorer antas kunna bidra till såväl individers prestation, hälsa och välbefinnande, som till företags konkurrenskraft och lönsamhet. Den här studien har för avsikt att ur ett arbetstagarperspektiv stärka kunskapen om hälsofrämjande faktorer i arbetslivet.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur en grupp svenska arbetstagare tolkar och beskriver begreppet god arbetsmiljö, vad de anser ger välbefinnande på arbetet samt hur de upplever sin egen arbetsmiljö.
Metod
På tre medelstora energiföretag genomfördes fokusgrupper med medarbetarna och individuella intervjuer med chefer. Därutöver fick deltagarna svara på en kort enkät rörande demografiska data. Rekrytering till fokusgrupperna gjordes i samarbete med cheferna för de avdelningar forskarna utsett genom strategiskt urval. Cheferna ombads att rekrytera sex fokusgruppsdeltagare med, så långt det var möjligt, olika arbetsfunktion, kön, ålder, anställningslängd och etniskt ursprung. Tre huvudteman diskuterades vid intervjuerna: 1. Vad är en god arbetsmiljö? 2. Vad ger välbefinnande på arbetet? och 3. Upplevelser av den egna arbetsmiljön. Individual- och fokusgruppsintervjuerna utfördes av försteförfattaren, vid fokusgrupperna assisterad av andreförfattaren med uppgift att ta anteckningar och ställa kompletterande frågor.
Resultat
Efter 11 fokusgrupper med 3-6 medarbetare per grupp och 10 individualintervjuer med chefer ansågs datamättnad uppnådd. Demografiska data visade att deltagarna (n=62) till 84 % bestod av män, att 58 % fanns i åldersspannet 31-49 år och att 42 % hade en anställningstid av 11 år eller mer. Vid intervjuerna beskrevs visserligen fysiska faktorer (t.ex. lokaler och utrustning) som en fundamental grund i arbetsmiljön, men att psykosociala faktorer (t.ex. kamratskap och arbetsglädje) och organisatoriska faktorer (t.ex. kommunikation, delaktighet och ledarskap) var av större vikt för att skapa en god arbetsmiljö och välbefinnande på arbetet. Ett gott kamratskap var den faktor som, i de flesta fokusgrupper, spontant nämndes först som beskrivning av en god arbetsmiljö. Den egna arbetsmiljön upplevdes generellt som god, dock med en varierande grad av förbättringsbehov.
Slutsatser
En god arbetsmiljö antas inneha en stor potential för både individer och företag. Den här studien indikerar att psykosociala och organisatoriska faktorer är av stor vikt för att skapa en god arbetsmiljö. Resultatet kan fungera vägledande i företags strävan mot en hälsofrämjande arbetsplats samt i framtida arbetsmiljöforskning.
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholms universitets förlag, 2013. p. 17-17
Keywords [sv]
arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete, hälsa, välbefinnande, hälsofrämjande, friskfaktor
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-14652OAI: oai:DiVA.org:hig-14652DiVA, id: diva2:631098
Conference
Forum för arbetslivsforskning (FALF), Arbetslivets föränderlighet, 17-19 juni 2013, Stockholm
Part of project
GodA - God arbetsmiljö och frisk arbetsplats. Test av en modell som sammankopplar arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling, Afa Sjukförsäkringsaktiebolag2013-06-202013-06-202021-02-25Bibliographically approved