Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.

Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen. Hon är hjälten och detektiven på samma gång. Hennes dotter Madeleine, bortadopterad från födseln, är den som utför ett tiotal mord i trilogin. Med en liknande uppväxt som sin mamma är hon närmast psykopatisk och mördar med motivet hämnd. Victoria Bergman- trilogin faller inom ramen för både en detektivroman och en pusseldeckare, då läsaren får följa offer, förövare och detektiv och samtidigt själv ikläda sig rollen som den undersökande brottsutredaren.

Det didaktiska värdet i min studie anser jag vara högt, då den för mig öppnat dörrar att som pedagog lättare ska kunna introducera äldre litteratur som ingår i kanon. Äldre litteratur kan komparativt studeras med hjälp av nyare som ligger närmare elevernas världsbild och då är lättare att ta till sig. All litteratur i min studie kan användas som underlag till värdegrundsdiskussioner och därmed låter eleverna uppnå en större förståelse för sin omvärld och sig själva.