This study aims to investigate the applicability of well-recognized supply chain strategies based on product characteristics. Choosing the right supply chain strategy can be the difference between winner and loser in today’s competitive climate and science offers several recommendations as to which aspects that should be considered. Fisher (1997) and Christopher and Towill (2002) suggest that supply chain strategies should be based on what kind of product the company is handling and that, in order to know which strategy is the most appropriate, the products must be categorized. Some criteria developed for the categorization are lead time, forecast in demand and profit margin. Critics, however, suggest that an application of these theories might be problematic and based on that a case study has been performed in order to test the applicability of the theories within a steel industry setting. Similar case studies within steel industry have not been performed before and the results of this one show that an application is indeed problematic. Among other findings, the study reveals that Fisher’s (1997) model for product categorization is unbalanced and does not provide an answer for how to go about a product that does not fit into neither of his two categories. Christopher and Towill’s (2002) theory generate some contradictive results on which strategy to recommend for the steel company, but offers the possibility of combining strategies for such situations. Conclusively the study shows that basing a supply chain strategy solely on product characteristics is insufficient and that several other aspects need to be considered, e.g. supply uncertainties and limitations regarding transport possibilities. Therefore companies should choose supply chain strategy based on an evaluation of their operations.
Denna studie syftar till att undersöka applicerbarheten av vedertagna produktanpassade supply chain-strategier. Att välja rätt supply chain-strategi kan vara avgörande för ett företags konkurrensförmåga och forskningen erbjuder en rad olika rekommendationer vad gäller vilka aspekter som bör tas i beaktning. Fisher (1997) samt Christopher och Towill (2002) menar att strategin bör baseras på vilken typ av produkt som hanteras och att man för detta ändamål behöver kategorisera sina produkter. Några av de kriterier som bör tas i beaktning vid kategorisering är ledtid, osäkerhet i efterfrågan samt vinstmarginal och beroende på resultatet av kategoriseringen rekommenderas olika supply chain-strategier. Kritiker menar dock att det finns anledning att tro att viss problematik kan uppstå vid tillämpning av dessa teorier. Baserat på detta har därför en kvalitativ fallstudie genomförts där teorierna studerats och applicerats på ett företag verksamt inom stålindustrin. Liknande fallstudie inom stålindustrin har inte gjorts tidigare och resultatet visar att teorierna har brister. Bland annat upplevs Fishers (1997) modell för produktkategorisering som onyanserad och ger inga svar på tal kring vilken supply chain-strategi som bör tillämpas om produkten inte faller in i någon av de två kategorier som finns tillgängliga. Christopher och Towills (2002) teori genererar något motsägelsefulla resultat kring vilken strategi som bör väljas för stålföretaget men de öppnar upp för möjligheten att kombinera flera strategier för denna typ av situation. Slutsats och implikation från studien är att beslut kring val av supply chain-strategi, baserade på produkttyp, är otillräckliga och att flera andra aspekter kan vara av vikt, exempelvis osäkerhet i materialförsörjning och begränsningar gällande transportmöjligheter. Företag bör utgå från en kartläggning av sin verksamhet och därefter avgöra vilka aspekter som är avgörande för val av supply chain-strategi.