Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket. Ett stort engagemang genomsyrar förskollärarnas berättelser om vad de gör för att bemöta och utmana barnens begynnande intresse för ”ABC”. Resultatet visade att förskollärarna planerar och formar en stimulerande pedagogisk miljö med hjälp av texter och logotyper, för att möjliggöra ett växande litteracitetsintresse. Förskollärarna i studien inspirerade till litteracitetserövrande aktiviteter som kommunikativa lekar och uppmuntrade aktivt deltagande i högläsning och i dialog med andra framför datorn och i den övriga textmiljön. Genom aktiviteter som rim, ramsor och sånger tränades förmågan att skilja på bokstävers ljud och former, och gav möjligheter till ett lekande erövrande av litteracitet. Barnens reflektioner av dokumenterade egna teckningar gav mening åt vidare texterövrande. En liten skillnad mellan grupperna märktes genom att de tyckte sig kunna förklara matematiska ord bättre för barnen på deras nivå av förståelse efter utbildningen.