Lästester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, både inom Europa och i världen, har visat att eleverna i Sverige genom åren har uppnått allt sämre resultat på lästester. Att kunna läsa är något som är nödvändigt för att kunna fungera i vårt samhälle, både i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande läs- och skrivförmågan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy närmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgränsad sökning, funnit kan ha påverkan på elevernas studieresultat. Då läroplanen är det dokument som skolan ska förhålla sig till, finns det i examensarbetet en jämförelse om vad som skrivs om undervisning och ämnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.

Metoden som används i denna uppsats är kvalitativ intervju. I studien deltog tre lärare som arbetat i ca 15 år inom läs- och skrivundervisning.  

Resultaten i examensarbetet har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att elevernas läskunnighet blivit bättre, snarare än sämre, vilket är vad de internationella undersökningarna visat. Resultaten visar också att läs- och skrivundervisningen har förändrats till att mer fokus läggs på innehåll än form, jämfört med tidigare. Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att både lärare och föräldrar har en positiv attityd till läsning, för att även eleverna ska få en positiv attityd.