Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö. Den värmehållande förmågan varierar på grund av sandjordens kornstorlek och inblandning av mull. En sandbädd blir varm tidigare på våren än en bädd av mull och därför kan odlingssäsongen förlängas. En planta som är härdig t ex, till zon II, har om den står i sandjord större chans att klara vinterhalvåret i en högre belägen zon, än om den är planterad i mulljord men jordens fukthalt har också en avgörande betydelse. Det är viktigt att sandjorden har en bra sammansättning – är det för stor andel mycket små partiklar dräneras inte överflödigt vatten bort och vattnet blir stående i sandbädden - vilket medför ökad risk att plantan fryser under vintern. Syftet med uppsatsen har också varit att undersöka hur en odlingsbädd av sandjord kan anläggas. Under uppbyggnaden av stenpartiet har jag kunnat se med vilka medel det går att ändra förutsättningarna i en sandbädd så att växter som inte är helt härdiga i vårt klimat eller som kräver speciella miljöer ändå kan överleva och trivas i vår del av världen. Studien av de markfysikaliska egenskaperna hos sandjordar har hjälpt till att förklara hur de sandbäddar som anlagts fungerar. Under arbetets gång har det även framkommit att de metoder som studerats inte kan användas överallt och att det finns flera problem med sandjordar. De är näringsfattiga och när näring sprids ut kan den på grund av sandjordens dåliga förmåga att behålla näring, orsaka näringsläckage i närliggande vattendrag.