Vår studie handlar om barn med socioemotionella svårigheter där fokus ligger på utåtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebär att lärarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. Vårt syfte är att undersöka hur lärarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de använder. Vi upplevde att osäkerhet, rädsla samt frustation är ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utåtagerande barn. Därför har vi behandlat frågorna om vilka strategier lärarna använder för att bemöta barn med socioemotionella svårigheter.

Vår undersökning är en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem lärare i olika verksamheter inom skolan. Vi har studerat vad forskningen visar genom vetenskaplig litteratur. Tidigare forskning visar att diskursen har pågått under en längre tid om en skola för alla, vilket innebär att skolan kan ha en mångfald av barns olikheter. Detta kräver att arbeta individualiserat och att bemöta barnen efter sina förutsättningar för att få en fungerande skola för alla. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap och förståelse i många skolor om att bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Vi har studerat i litteraturen om vad det innebär för dessa barn, samt hur miljön kan skapa eller förebygga deras svårigheter. Därefter har vi studerat grupp- och samspelsprocessen, vilka svårigheter det finns när barnet inte förstår sammanhangen. Det blir även hinder när barnen inte förstår eller uppfattar sambandet med koderna samt signalerna som sänds ut från den sociala miljön.

Det framgår i resultatet att lärarens förståelse samt kompetens är viktig för att kunna hantera och bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Det som måste förändras hos många vuxna är synsättet, att våga tro på barnet, skapa förutsättningar samt att vara självkritisk. Att inte se barnet som ett problem utan vad det är som skapar problemet. Vikten ligger på att bekräfta barnet med konstruktivt bemötande samt att vara självkritisk. Detta har betydelse för att barnen inte ska förlora sin självkänsla. Resultatet av miljöns betydelse samt att verksamheten är individanpassad är en viktig komponent för att få bra resultat hos barnen. I studien har vi behandlat barn i förskolan samt elever i skolans tidigare år, i texten använder vi samlingsnamnet barn och förskollärare benämner vi som lärare.