Bakgrund och problem: På arbetsplatser kan människor bli sjuka eller skadas på grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhället och individen själv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus på detta område och utövar påtryckningar på företagen att arbeta med denna fråga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvägagångssätt för att erhålla information om arbetsförhållanden i organisationen är genom mätning. Denna rapport ger forskningen ett bidrag med en kvalitativ studie hur fem företag mäter arbetsmiljö.

Problemformulering: Vi ska i denna rapport redogöra för hur företag mäter arbetsmiljö, hur denna information behandlas samt vilka barriärer de stöter på under denna process.

Metod: Rapporten innehåller tio kvalitativa intervjuer med elva respondenter som representerar fem olika företag. Som analysmetod har vi kodat och kategoriserat det empiriska materialet. Utifrån kategoriseringen har den teoretiska referensramen byggts upp.

Resultat och slutsatser: Mätning och rapportering kring arbetsmiljö är ett hjälpmedel för att inhämta information, vilket bidrar till att minska osäkerheten om den rådande arbetsmiljösituationen. Företagen i undersökningen använder främst icke finansiella mätningar för att fånga upp information om rådande arbetsmiljö. Information är en viktig grund för att kontrollera verksamheten så att chefer och medarbetare kan fokusera på rätt saker och ledningen kan fatta rätt beslut. Det förekommer svårigheter att mäta arbetsmiljö, vilket resulterar i informationsbrist. Det finns svårigheter att se samband i den tillgängliga informationen som kan vara tvetydig, vilket bidrar till att osäkerheten ökar igen.

Reflektioner & förslag på vidare forskning: Genom detta arbete har vi fått en ökad förståelse för vårt valda problemområde och resultatet av forskningen kan vara en språngbräda för vidare forskning på området. Vi ser behov av att framtida forskning undersöker problematiken gällande informationsbrist ur ett arbetstagarperspektiv. Vi föreslår också ytterligare empirisk forskning kring hur teorier gällande finansiella beräkningar av mänskliga resurser praktiskt kan appliceras i organisationer och vilka effekter det ger på arbetsmiljöarbetet.

Background and problem: At work, people may become ill or injured due to health and safety deficiencies. This costs money for businesses, society and the individual. Authorities, trade unions and other stakeholders have focused on this area and put pressure on the companies, which can be an incentive for companies to work on improving the work environment. No matter what businesses leaders are driven by in there strive to improve work environment, there is a need for information from operational activities. One approach to obtain information concerning the work of the organization is by measurement. This report provides a contribution to science by a qualitative study how five companies measure work environment.

Problem: We will in this report describe how companies measure work environment, how this information is processed, and what barriers they encounter during this process.

Method: The report contains ten qualitative interviews with eleven respondents representing five different companies. As a method of analysis, we coded and categorized the empirical material. Based on categorization the theoretical framework has been built.

Results and Conclusions: Measuring and reporting on the work environment is a tool for gathering information, which helps to reduce uncertainty about the current working situation. The companies surveyed are using mainly non financial measurements to capture information about the current working environment. Information is an important basis to control operations so that managers and employees can focus on the right things and management to make the right decision. There are difficulties measuring the work, resulting in lack of information. It is difficult to see the connection in the available information that may be ambiguous, which contributes to the uncertainty increases again.

Reflections and suggestions for further research: Through this work we have gained a better understanding of our chosen problem area and the results of the research can be a springboard for further research. We see the need for future research investigating the problems regarding lack of information from an employee perspective. We also suggest further empirical research into how theories regarding financial estimates of human resources can be practically applied in organizations and what effects it brings to the work environment.