Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott. Resultat och Diskussion: gymnasieeleverna diskuterade fram vad fysisk aktivitet, ätbeteende och kombinationen av dessa hälsobeteenden kan innebära och respondenternas egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. När ungdomarna diskuterade sin egen kunskap i förhållande till fysisk aktivitet ansåg de att den var bra. De har kunskap om vad det innebär att vara fysisk aktiv och de vet vilka komplikationer de får som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. De tyckte själva att det skulle vara mer aktiva än var de är och även andra i omgivingen behöver röra på sig mer. De konstaterade att de har för lite kunskap om sitt ätbeteende och kosten i helhet. Information om ätbeteendets innebörd är en samhällsfråga.

Nyckelord: Vardagsmotion, fysisk aktivitet, ätbeteende, hälsobeteenden, Gymnasieelever.