Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.