Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna använder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger på tre förskolor i tre stadsdelar och observation på en av förskolorna.

Resultatet utifrån intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna så tycker de om att använda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men även för dem själva. På två av tre förskolor användes TAKK i mycket stor utsträckning och på den tredje förskolan användes TAKK i mindre utsträckning. Diskussion är ställt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.

Mina slutsatser är att TAKK är en bra metod som hjälper barnen i sitt språk. Men även för pedagoger att de får lära sig denna metod så att barnen får hjälp och stöd i sin utveckling. Först och främst den språkliga utvecklingen.

TAKK är ett sätt och en metod för omgivningen att kommunicera med en individ med funktionsnedsättning.