Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen. Videoobservationer och fältanteckningar under en veckas tid användes för datainsamlingen. Videomaterialet bestod av totalt 90 minuter film i både inomhus- och utomhusmiljö.

Teoretiskt vilar studien på ett sociokulturellt perspektiv, i vilket barn framstår som sociala aktörer där samspel och lärande sker utifrån interaktion och deltagande i sociala sammanhang. Resultatet stöder också detta perspektiv där de allra yngsta barnen på förskolan verkar har en inneboende vilja att interagera tillsammans med andra barn. I mötet med de andra barnen använder barnen framförallt en icke verbal kommunikation där kropp, gestaltning och mimik är de aktiva redskapen för förståelse för varandra. Barnen visade genom sitt sociala samspel att de verkar ha förmåga att imitera varandra, ta varandras perspektiv, hjälpa varandra, frambringa konflikter med varandra, skapa kontakt med varandra samt lära av och med varandra. Resultatet tycks även visa hur de yngsta förskolebarnens gemenskap uttrycks av glädje för varandra och hur de ständigt verkar vilja vara i en mänsklig samvaro för att bygga relationer till varandra.