Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande. Sändarna upplevde att de gav en mer innehållsrik och frekvent förekommande återkoppling än vad mottagarna upplevde att de fick. Mottagarna upplevde återkopplingen som tydligast när sändarna använde sig av ett beskrivande underlag.

The objective of this qualitative study was to examine the experience of the transmitter and the receiver of the given communicated feedback from transmitter to receiver. The interview participants consisted of eight participants belonging in two subgroups, four transmitters and four receivers where each transmitter had a workwise connection to one of the receivers. The focus of this study was on the participants subjective experiences in feedback situations at work and based on three theoretical themes; channel, content and clarity. The results were analyzed by a hybrid model of deductive and inductive thematic analysis. The result showed that both the transmitter and the receiver experience the physical presence as the strongest, most effective and most occurring channel. The transmitters felt that they provided a more comprehensive and a more frequent feedback than the recipients felt that they got. The receivers perceived feedback as most clear when the transmitters used a descriptive foundation during feedback situations.