Titel: Redovisning av FoU-utgifter – val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi

Författare: Adam Bergman och Alexandra Hellström

Handledare: Arne Fagerström

Bitr. Handledare: Annika Lake

Datum: 2014-05-26

Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgått en stor förändring, och Bokföringsnämnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna fråga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att ändra inriktning på sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock får inte utgifter för immateriella tillgångar aktiveras som en tillgång i balansräkningen inom detta regelverk. De företag som tidigare har aktiverat FoU-utgifter blir därför, vid tillämpning av K2-regelverket, tvungna att återföra dessa mot det egna kapitalet. Alternativet är att tillämpa det mer avancerade regelverket K3.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med FoU väljer att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka skillnader i val av regelverk utifrån faktorer som kan ha inverkan på valet i mindre onoterade aktiebolag som arbetar med FoU. Fortsättningsvis är en förhoppning med studien att i framtiden vara till hjälp för FoU-företag som står inför valet mellan K2 och K3.

Metod: I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats. Data har dels samlats in genom en enkätundersökning som har skickats ut till hela populationen, och dels via databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp av univariata, bivariata och multivariata analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet har tagits fram utifrån tidigare forskning och presenterats i en a priori-modell, och efter analyserna har en förfinad a priori-modell utformats.

Analys och slutdiskussion: Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av de företag som valt vilket regelverk de ska tillämpa kommer att välja K3-regelverket. Analysen visar dock endast på svaga samband mellan a priori-modellens variabler och valet av regelverk och förklaringsgraden uppgick endast till 9 %. Dock kan vissa variabler, såsom Lönsamhet och FoU-intensitet stärkas av tidigare forskning. Studiens enkätundersökning visar på att lite mer än hälften av företagen tror, generellt sett, att Skatteeffekter har inverkan på valet vilket även kan styrkas utifrån tidigare forskning. Vid en analys av variablernas påverkan på de företag som i dagsläget tillämpar aktiveringsmodellen och där regelverkens hantering av FoU-utgifter haft inverkan på valet erhölls en förklaringsgrad på 43 %. De variablerna som här fick starkast stöd var Lönsamhet, FoU-intensitet och Storlek på stad.

Nyckelord: redovisning, FoU, K-regelverken, kostnadsföringsmodellen, aktiverings­modellen