Syftet med studien är att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde i årsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga värde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt värde redovisas i förhållande till vad som framgår av respektive regelverk (de jure). Studien ämnar även undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk väljer att redovisa verkligt värde.

Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.

Studiens slutsats visade på förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag där förklaringen kunde sammankopplas med flera påverkande faktorer gällande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt värde. De variabler som identifierades som påverkande av redovisningen var storlek, informationsasymmetri, skillnader i regelverk, mimetisk isomorfism samt huruvida bolagen i fråga var noterade eller inte. Beträffande hur redovisningen av verkligt värde i förhållande till respektive regelverk visade studien på att samtliga undersökta bolag uppfyllde vad som efterfrågades av de berörda regelverken. Dock framgick det av studien att majoriteten av IFRS-bolagen valde att redovisa ytterligare upplysningar än vad som efterfrågades av regelverket medan motsvarande del av K3-bolagen var betydligt färre. Gällande de storleksrelaterade skillnaderna mellan fastighetsbolagen inom respektive regelverk visade studien på att förekomsten av storleksrelaterade skillnader var relativt små.

Under studiens gång har flertalet tankar uppkommit kring huruvida forskningen kring ämnesområdet kan utvecklas. En av dessa tankar kretsar kring att undersökta redovisningen kring verkligt värde och dess påverkan på externa intressenter. En annan tanke som uppkommit är i form av att genomföra en liknande studie som undersöker hur K3-bolagen valde att redovisa verkligt värde de facto. Vidare förslag kring fortsatt forskning är att studera K3-bolagens redovisade verkliga värde samt jämföra dessa mot faktiska försäljningspriser för att således undersöka hur rättvisande värderingen i fråga kan anses vara. Slutligen kan det tänkas vara av intresse att undersöka existensen av geografiska skillnader som figurerar kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde.