Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering. Resultatet visade även att tydligare rollförväntningar och målsättningar, bättre feedback; ju mer anställda uppfattar sig som skickliga i sitt arbete; samt ju mer målmedveten en individ är – desto lägre grad av prokrastinering. Högre grad av neuroticism visades öka benägenheten att prokrastinera. Slutsatsen från föreliggande studie är att det finns ett samband mellan prokrastinering och några av de anställningsfaktorer som undersöktes, samt att det är möjligt att predicera prokrastinering utifrån ålder, arbetsrelaterade faktorer och personlighetsdrag.