Synen på stadsplanering har förändrats genom historien och likaså har olika planeringsideal präglat planeringen av städer. I Sverige och i övriga världen sker nu en förtätning av städer för att motverka de tidigare planeringsidealen vilka ledde till glesare städer som bredde ut sig allt mer över obebyggd mark. Stadsförtätning innebär att ny bebyggelse lokaliseras inom stadens gränser. Stadsförtätning är även det planeringsideal som anses skapa mer hållbara städer, främst genom att förtätning minskar transportsträckor och därmed minskar utsläppen av växthusgaser. Det finns dock en pågående debatt om stadsförtätningens möjliga konsekvenser där vissa forskare menar att det finns flera negativa konsekvenser medan många forskare anser att det finns övervägande positiva konsekvenser.

Syftet med examensarbetet är att undersöka konsekvenserna av olika förtätningsstrategier i olika stadsplanemönster. I litteraturstudien undersöks olika förtätningsstrategier, stadskaraktärer samt en förtätningsros som är en modell för att bedöma ett områdes förtätningspotential. En fallstudie genomförs för att kunna anpassa förtätningsrosen på de tre utvalda områdena och därmed avgöra respektive områdes förtätningspotential. Utifrån områdenas stadskaraktärer bedöms vilka förtätnings-strategier som är mest lämpliga i respektive område. De möjliga konsekvenserna som en specifik förtätningsstrategi kan medföra undersöks sedan.

Slutsatsen av detta arbete är att stadsförtätning är den planeringsstrategi som borde eftersträvas för att skapa en hållbar stadsutveckling och det är inte en fråga om städerna ska förtätas utan hur de ska förtätas. Att förtäta städer är ofta en komplex process som kräver att flera aspekter beaktas och vid en förtätning i städerna bör dessa aspekter tas i åtanke för att skapa attraktiva och hållbara städer som både gynnar stadens miljö, ekonomi och invånare.

The view on urban planning has changed throughout history, and different planning ideals have also influenced urban planning. A densification of cities are now taking place in Sweden and the rest of the world to counter the ideals that led to a scattered city that spread out ever more over undeveloped land in the city’s outskirts. Urban densification implies that new buildings are located within the city limits and urban densification is the planning ideal which is considered to create more sustainable cities, mainly because densification reduces transportation distances and thus reduces the emissions of greenhouse gas. However, there is an ongoing debate about the possible consequences of urban densification, some scholars believe that the consequences are mainly negative whereas many believe that the consequences are predominantly positive.

The aim of this study is to examine the consequences of different densification strategies in various urban characters. The literature survey examines various densification strategies, urban characters as well as a densification rose which is a model used to measure a regions densification potential. A case study is conducted in order to apply the parameters of the densification rose on to the three selected areas and thus determine the respective areas densification potential. Depending on the areas urban character the most suitable densification strategies are considered. The possible consequences of a specific densification strategy are then examined.

The conclusion of this study is that urban densification as a planning strategy should be pursued in order to create a sustainable urban development and there is not a question of if cities should be densified, but rather how they should be densified. The densification of cities is often a complex process which requires that a lot of aspects are taken under consideration, and during an urban densification these aspects needs to be taken in consideration to achieve the goal of create attractive and sustainable cities that benefit both the city's environment, economy and residents.