Människor förbrukar så mycket resurser att natureninte hinner med att återställa sig och där medförsvinner material allt mera. Det bästa vore om vimänniskor enbart använde oss av material som förbrukadesi samma takt som naturen kan återställa dei.Detta designprojekt fokuserar på Bois Durci, pådess tillverkning och användning. Materialet ärgjort av blod och sågspån och var tillgängligt på1800-1900-talet och försvann när bakeliten kom. Detsägs att materialet är bakelitens fader. I arbetet harjag samarbetat med ett företag från Torsåker i centralaSverige och arbetet utefter deras koncept somgrundar sig i att enbart använda sig av råvaror inomen femmilsradie.Arbetet har utgått från frågeställningen ”Kan BoisDurci tillverkas inom en femmilsradie och hur kanjag som designer ta mig an materialet?” Att användasig av en femmilsradie med utgångspunkten frånTorsåker var inte ett problem, det var enkelt att få tagi både blod och sågspån. Mina tankar på hur jag skata mig an materialet utgår mycket från blodet då detär okänt för många i produktsammanhang. Jag togreda på vad jag och företaget kände inför blod genomatt duscha kroppen i det och fick därmed även andrasreaktioner av foton och film från händelsen. Skissernautgick ifrån vad blod är och vad det betyder ochblev sedan tre utvecklade koncept.Arbetet resulterade i förvaringsaskar där konsumenternahar möjlighet att förvara värdefulla ting. Förvaringenska symbolisera vår kropp med en ask iBois Durci som står för vårt blod, ett skyddande locki skinn som står för vår hud som omsluter kropp ochdet värdefulla som läggs i står för hjärtat.