The cadastral index map is a great benefit to the surveying and governments. The map's main purpose is to show how the overall cadastral division looks in Sweden. The lack of quality of the cadastral index map dose not allows property-owners to know where to draw the boundary between their and others' property. In order to know where to find the boundaries between two properties, is it up to the property-owners themselves (self or in company by the other property-owner) to construct various usucaption at the boundaries. The main objective of the study is to verify the existence and extent of usucaption on forest properties in Bodan, a village outside Skellefteå. A subsidiary aim of the study was intended to investigate the problems that can occur when measuring with GNSS in a forest environment. Another subsidiary aim were to describe what legal protection the boundary conditions has been and find out how usucaption today is handled by the Cadastral Authority. Measurements of all usucaptions have been performed. This process of measurement was performed with GNSS instruments and network RTK as the measurement method. In order to answer how usucaption is currently handled an interview study was conducted, in which 7 people were interviewed. The results of previous studies resulted in forest density has the greatest impact on GNSS survey in the forest environment. After processing the data, the results concluded that differences in tree height are the most common usucaption in Bodan. Then an estimate of the deviation between all usucaptions and the cadastral index map was made. This resulted in the largest maximum deviation between usucaption and cadastral index map was 11,463 m and the average deviation of all usucaption against the cadastral index map was 2.074 m. The conclusion drawn after the course of the work was that the longer boundary lines, the greater the distance between claimed border and the cadastral index map. By interpreting and describing the text of § 18 JP, 14 Ch. 5 § FBL and immemorial custom has the legal situation of usucaption been answered.  The result was that usucaption today has a relatively weak legal protection, it is only when the boundaries are not legally defined the Cadastral Authority is using a usucaption to determining a boundary. By using laws principles § 18 JP, 14 Ch. 5 § FBL and immemorial custom, a boundary is moved if there is an agreement, however, requires a very high degree of proof for this to be implemented. From the interviews, the result was that usucaptions is not often used to decide a new boundary. The usucaptions is instead used to show the property owners where the approximate boundary is. An agreement between the property-owners is the most common solution on how usucaptions are handled. 

Den digitala registerkartan (DRK) är till stor nytta för Lantmäteriet, myndigheter och övriga näringsidkare. Kartans huvudsyfte är att visa hur fastighetsindelningen ser ut i landet. Den bristande kvalitén på DRK gör att fastighetsägare inte vet var gränsen går mellan deras och andras fastigheter. För att veta var fastighetsgränsen går mellan två fastigheter kan fastighetsägare själva eller i samtycke med den andra fastighetsägaren uppföra olika gränshävder. Huvudsyftet med studien är att kontrollera förekomsten och omfattningen av gränshävder på skogsfastigheter i Bodan, en by utanför Skellefteå. Ett delsyfte med studien var att fastsälla vilka problem som kan uppstå vid mätning med GNSS i skogsmiljö. Ytterliggare delsyften var att beskriva vilket rättsligt skydd en gränshävd har samt ta reda på hur gränshävder idag hanteras av kommunala lantmäteriet i Skellefteå. För att undersöka hur stor omfattningen av gränshävderna var har det utförts inmätningar över alla gränshävder. Denna inmätningsprocess utfördes med GNSS-instrument och nätverks-RTK som mätningsmetod.  För att kunna besvara på vilka problem som kan uppstå vid GNSS-mätning i skogsmiljö har tidigare studier inom området undersökts. Undersökningen om tidigare studier resulterade i att skogens täthet har den största inverkan på GNSS-mätning i skogsmiljö. Efter bearbetning av mätdata från inmätningsprocessen blev resultatet att differens i trädhöjd (beståndsgräns) är den vanligaste gränshävden i Bodan. En beräkning av alla linjers medel-, maxavvikelse och medianvärde gjordes där resultatet blev att den största maxavvikelsen mellan en gränshävd och registerkartan var 11,463 m och att medelavvikelsen för alla gränshävder gentemot registerkartan var 2,074 m. Slutsatsen som drogs efter arbetes gång var att ju längre gränslinjerna är desto större är avstånden mellan gränshävderna och digitala registerkartan. Genom att tolka och beskriva 18 § JP, 14 kap. 5 § FBL (SFS 1970:988) samt urminneshävd har gränshävders rättsläge besvarats. 7 intervjuer har genomförts för att kunna besvara hur gränshävder idag hanteras. Resultatet från tolkningen av rättsläget blev att gränshävder idag har ett relativt svagt rättsligt skydd, det är först när gränser är icke lagligt bestämda som Lantmäteriet utgår från en gränshävd för att bestämma en gräns sträckning. Genom att använda lagrummen 18 § JP, 14 kap. 5 § FBL (SFS 1970:988) samt urminnes hävd kan en gräns sträckning flyttas om det finns överenskommelse, dock krävs en mycket hög bevisgrad för att detta ska kunna genomföras. Från intervjuerna blev resultatet att gränshävder oftast inte är till för att hävda en gräns sträckning från den lagligt bestämda utan att visa var gränsen går på marken. Samt att en överenskommelse mellan fastighetsägare är den vanligaste lösningen på hur gränshävder hanteras.