Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK. Två standardiserade formulär användes i studien; Maslach Burnout Inventory (MBI) och Jalowice Coping Scale -60 (JCS). MBI mäter graden av utbrändhet relaterat till arbetsmiljö och JCS är ett formulär som mäter vilka copingstrategier som respondenten använder. Undersökningsgruppen till föreliggande studie var SSK/DSK inom hemsjukvården (HSV) i två län i Mellansverige. SSK/DSK skattade sig ha en medelmåttig grad av emotionell utmattning och en låg grad av depersonalisation samt en medelmåttlig grad i personlig prestation. Konfrontativ, optimistisk och självtillits coping var de mest använda copingstrategierna i båda länen. Skillnader framkom inte mellan de två länen men statistisk signifikanta resultat framkom i samband mellan använda copingstrategier och utbrändhet.  Sammanfattning:   SSK/DSK skattade sig har en medelmåttig grad av utbrändhet i två dimensioner, detta trots att de mest använda copingstrategierna fanns inom konfrontativ coping och visade sig ha samband med minskad grad av utbrändhet. Med de två undersökningsgrupperna som liknade varandra i bakgrundsdata och storlek framkom inga skillnader mellan de två länen. Statistiska signifikanta samband framkom mellan copingstrategierna; undvikande, lindrande, känslomässig, självtillit och dimensionerna inom utbrändhet. Sambanden visade ökad risk för utbrändhet. Detta styrker vikten av att använda passande copingstrategi för situationen.

To work as a nurse or a district-nurse entails varied responsibilities. This work environment can take a toll on the nurse/district nurse, which can result in both physical and mental strain for the person. To use coping strategies is the way a person responds to demanding situations, and to use ineffective coping strategies can result in that a person experience burnout. The aim of the study was to describe the degree of burnout the nurses/district nurses experience as well as what coping strategies they use in their profession in homecare. The study also examined if there were any differences in the degree of burnout and coping strategies between the two counties included in the study, as well as relationships between coping and burnout. The Method used was two standardized questionnaires. Maslach Burnout Inventory (MBI) and the Jalowiec Coping Scale-60 (JCS). MBI measures the degree of burnout the participant experiences related to his/hers working environment. The JCS measures coping strategies the participant uses in a situation. The participants in the study were 56 nurses or district nurses working in district homecare in two counties in the middle of Sweden. The participants rated their degree of burnout to be average in emotional burnout, low in depersonalization and average in personal accomplishment. The most used coping strategies were in the subscales confrontational, optimistic and self-reliant. There were no differences in burnout and coping strategies between the two counties, however there were statistically significant correlations between coping strategies and burnout. As a conclusion, the nurses/district nurses reported average burnout in two dimensions although the most used coping strategy was in the subscale of confrontative coping. Confrontative coping showed relationships with a lowered risk of burnout. The two samples were very similar in background data sample size and no differences were found between the two counties. Statistically significant relations existed between the coping subscales: evasive, palliative, emotive, self-reliant and burnout. The relations showed an increased risk of burnout. This emphasizes the importance for suitable coping depending on the situation.