För att träna kritiskt tänkande och öka studenternas egen reflektionsförmåga har vi på sjuksköterskeutbildningen i flera år haft ”Seminarier på tavlan”. Presentation kommer beskriva seminarieformen och diskutera lärandet ur både lärarens- studentens och forskarens perspektiv.

I den här formen av case-seminarier på tavlan får studenterna först enskilt förbereda sig genom att läsa in kurslitteraturen och sen jämföra och ta ställning till patientfall med lite oklara symtom och olika möjliga behandlingsalternativ. Under seminariet skriver sen läraren upp alla studenternas tolkningar av patientens symtom, olika förslag på utredningar, vård och behandlingar på tavlan och ställer också ibland följdfrågor för att leda diskussionen framåt. Tavlan är strukturerad med kända rubriker, som också är kursens lärandemål, som behålls hela seminariet även om patientfallen byts ut under dagen. Har vi stora studentgrupper kan seminariediskussionen på tavla varvas med smågruppssamtal där alla bättre kan komma till tals. Målet är att studenterna ska uppleva den gemensamma seminariediskussionen på tavlan som möjlig att påverka, oförutsägbar, spännande och lärorik.

Med olika exempel och bilder från seminarierummet beskrivs även olika utmaningar för läraren. Dessa erfarenheter kommer jag relatera till Kolbs´ teori om lärprocessen, en beskrivning av hur konkret erfarenhet, reflekterande observation, abstrakt generaliserande och aktiv prövning leder till lärande (Kolb 1984). 

Vår forskning är inriktad på hur studenterna lär vid seminarier. I fyra studier har vi vid olika tillfällen, med olika lärare, olika studentgrupper och i olika delar av utbildningen samlat in berättelser från över två hundra studenter om hur de lär vid seminarier på tavlan. När de beskriver sitt lärande visar vår analys (med kvalitativ latent innehållsanalys) tre teman: att de lär genom att få diskutera tillsammans och få nya perspektiv, genom att vara förberedda och ha en struktur på seminariet och tavlan och av ett positivt inlärningsklimat.

Det har forskats mycket om olika former av studentaktiva undervisningsformer.  Inom case-seminarier vill jag lyfta fram en systematisk litteratursammanställning (review) i serien Best Medical Education inom vård- och medicin (Thistlethwaite et al. 2012). De har sammanställt och granskat 104 vetenskapliga artiklar om case-seminarier och man refererar bl a till vår forskning som signifikant och av hög kvalité.  I min presentation kommer jag beskriva hur dessa analyser visar att seminarier på tavlan leder till djuplärande för studenterna (Hofsten et al. 2010) men även ta upp svagheter och tillförlitlighet (trustworthiness) i studierna.

Avslutningsvis vill jag tillsammans med andra deltagare i konferensen diskutera erfarenheter av seminariets möjligheter och begränsningar.

Hofsten A, Gustafsson C, Häggström E. 2010. Case seminars open doors to deeper understanding – Nursing students’ experiences of learning. Nurse Education Today 30, 533-538.

Kolb, D.A., 1984. Experiential Learning: Experiences as the Source of Learning and Development. Englewood Cliffs, New Jersey, pp. 39–60.

Thistlethwaite J, Davies D, Ekeocha S, Kidd J, Macdougall C, Matthews P, Purkis J, Clay D. 2012. The effectiveness of case-based learning in health professional education. A BEME systematic review: BEME guide No. 23. Medical Teacher 34: e421-e444.