The purpose of the thesis is to study how mathematics is experienced and used in preschool children’s activities and how preschool teachers frame their teaching of mathematical content. The studies include analyses of children’s actions in different activities from a mathematical perspective and preschool teachers’ intentions with and their teaching of mathematics. Preschool teachers’ understanding of the knowledge required in this area is also scrutinised. The theoretical points of departure are variation theory and sociocultural theory. With variation theory the focus is directed towards how mathematical content is dealt with in teaching situations where preschool teachers have chosen the learning objects. The sociocultural perspective has been chosen because children’s mathematical learning in play often takes place in interactions with others and in the encounter with culturally mediated concepts. The theoretical framework also includes didactical points of departure. The study is qualitative, with videography and phenomenography as metholological research approaches. In the study, video observations and interviews with preschool teachers have been used as data collection methods. The results show that in children’s play mathematics consists of volume, geometrical shapes, gravity, quantity and positioning. The situations also include size, patterns, proportions, counting and the creation of pairs. The preschool teachers’ intentions, planning and staging of their goal-oriented work are that all children should be given the opportunity to discern a mathematical content. This also includes making learning objects visible in here-and-now-situations. Variation and a clear focus on the mathematical content are important in this context. One of the study’s knowledge contributions concerns the didactics of mathematics in the preschool. This relates to the teaching of mathematics and includes the knowledge that preschool teachers regard as essential for their teaching. This includes theoretical and practical knowledge about children and children’s learning and didactical issues and strategies. The conclusion is that preschool teachers need to have a basic knowledge of mathematics and the didactics of mathematics.

Avhandlingens syfte är att studera hur matematik erfars och används i förskolebarns aktiviteter och hur förskollärare utformar undervisning med matematiskt innehåll. Studierna omfattar barns handlingar i olika aktiviteter utifrån ett matematiskt perspektiv och vidare förskollärares intentioner med och genomförande av undervisning i matematik. Dessutom studeras förskollärares uppfattningar av kunskapsbehov i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna är variationsteori och sociokulturell teoribildning. Med variationsteorin sätts bl.a. fokus på hur matematikinnehållet behandlas i lärsituationer där förskollärarna valt lärandeobjekt. Det sociokulturella perspektivet har valts därför att barns matematiska lärande i lek ofta sker i samspel med andra och i mötet med kulturellt förmedlade begrepp. Till det teoretiska ramverket hör även didaktiska utgångspunkter. Studien är kvalitativ med videografi och fenomenografi som metodologiska forskningsansatser. I studien har videoobservationer och förskollärarintervjuer använts som metoder för insamling av data. Resultatet visar att matematik i barns lek omfattar volym, geometriska former, tyngd, ”många” och positionering. Situationerna inkluderar även storlek, mönster, proportioner, räkning och parbildning. Förskollärares intentioner, planering och iscensättning av sitt målinriktade arbete är att alla barn ska ges möjlighet att urskilja ett matematiskt innehåll. Intentionen omfattar också att synliggöra lärandeobjekt i här-och-nu-situationer. Variation och ett tydligt fokus på det matematiska innehållet är viktigt i iscensättningen. Ett av studiens kunskapsbidrag handlar om matematikdidaktik i förskolan. Det rör undervisning av matematik och omfattar de kunskaper förskollärare anser sig behöva när de undervisar. Detta inkluderar såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande som didaktiska frågeställningar och strategier. Slutsatser är att förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik.