I den här uppsatsen har antalet kvinnliga ledamöter inom  stads- och kommunfullmäktige jämförts mellan perioderna 1920-1929 och 2004-2014 i Gävle kommun.

Under perioden 1920-1929 presenteras de fåtaliga  kvinnliga ledamöternas namn och vilket parti de tillhör. För den  senare perioden  presenteras de betydligt fler  ledamöterna med siffror rörande antal och partitillhörighet. Fokus ligger på att jämföra  hur mycket andelen kvinnliga ledamöter har ökat mellan de båda perioderna och utifrån detta understryka vad detta kan betyda för kvinnornas inflytande inom kommunalpolitiken.

Från början var det inte ens säkert att det skulle finnas några kvinnliga ledamöter  i stadsfullmäktige i Gävle stad under tjugotalet  och framåt. Man kan dock konstatera  att det har funnits kvinnor som har kämpat för sin rätt ända sedan den kvinnliga rösträtten trädde i kraft och att det när tillfälle bjöds tog sitt politiska ansvar.

Ett av mina syften var att jag ville studera hur den politiska utvecklingen har sett ut under de senaste 90 åren. Ett studium av politiska församlingars sammansättning syntes då vara ett viktigt bidrag till kunskapen om kvinnors inflytande. Resultatet visar på ett ökat inflytande, men också på att samhällsstrukturerna inte trots kvinnors kamp blivit sådan att man kan tala om en fullt utvecklad jämställdhet.

I den här studien har jag kunnat påvisa en utveckling av den politiska arenan för kvinnliga ledamöter inom kommunalpolitiken i Gävle. Men trots att antalet kvinnor inom kommunpolitiken ökat har man inte nått fram till ett läge där hälften av ledamöterna är kvinnor, Min undersökning tycks alltså bekräfta Hirdmans teori, som varit min utgångspunkt i arbetet och som beskriver genusordningen.