Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksår. Trycksår är vanligt förekommande hos patienter på sjukhus och drabbar både livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhället.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.

Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar är att inspektera och bedöma huden på patienterna då patienter, speciellt äldre, har svårigheter med att själv upptäcka trycksår. För att förhindra uppkomsten av trycksår krävs bra dokumentationssystem samt bredare utbildning av personal inom preventionsåtgärder samt konkreta riktlinjer i trycksårsprevention. Att ändra position på sängliggande patienter var tredje timme med 30 graders lutning är en bra trycksårsprevention. Att ge kosttillskott till sängliggande patienter oavsett om de sedan tidigare är mal-nutrierade eller inte har en positiv effekt i uppkomsten av trycksår. Det har också visats finnas ett direkt samband mellan mal-nutrierade patienter och uppkomsten av trycksår.

Slutsats: För att minska uppkomsten av trycksår bör sjuksköterskan arbeta utifrån kategorier så som: inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering samt nutritionens betydelse. Medvetenheten om trycksår och tidbristen för omvårdnadsarbetet bör dessutom förbättras. 

Background: As early as the 1500s in France the surgeon Ambroise Pare treated patients with what we today call pressure ulcers. Pressure ulcers are common in hospitalized patients and affect both the patients’ quality of life and contribute to high costs for society.

Aim: To describe the nurses preventive care measures for pressure ulcer patients during hospital stays and to describe what data-collection methods chosen articles have used.

Method: A literature review with descriptive design based on 12 scientific articles with either a qualitative and/or quantitative approach. The search for articles occurred in the databases Cinahl and PubMed.

Result: Five categories were identified; inspection and skin assessment, documentation and education, support surfaces, repositioning and the importance of nutrition. The nurse responsibility is to inspect and assess the skin of patients as patients, especially the elderly, have difficulty in self-detect pressure ulcers. In order to prevent the occurrence of pressure ulcers requires good documentation systems and wider staff education regarding prevention measures and concrete guidelines in pressure ulcer prevention. Changing position of bedridden patients every three hours with 30-degrees is a good pressure ulcer prevention. Giving supplements for bedridden patients regardless of whether they already are malnourished or not has a positive impact in the development of pressure ulcers. It has also been shown to be a direct link between malnourished patients and the occurrence of pressure ulcers.

Conclusion: To reduce the occurrence of pressure ulcers nurses should work from categories such as: inspection and skin assessment, documentation and education, support surfaces, repositioning and the importance of nutrition. Awareness of pressure ulcers and lack of time for nursing care should also be improved.