Sammanfattning Syfte-Syftet med denna studie är att kartlägga svenska börsbolagens praxisutveckling inom miljöredovisning. Studien har utgångspunkt i postulatet monetär enhet, postulatet redovisningsenhet och redovisningens kvalitativa egenskaperMetod-I denna studie har kvantitativ metod använts. Datahar samlats in genom att studera företagens miljöredovisningar som återfinns i årsredovisningen eller hållbarhetsredovisningen. Sedan harinsamladdata presenterats med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat har sedan sammanställts i tabeller och diagram. Bedömningar som har gynnat i resultaten har bedömts som subjektiva, som i sin turpåverkat reliabiliteten och validiteten i studien.Resultat-Miljöredovisningen har det senaste decenniet varit av intresse för mångaforskare. Detta beror på flera aspekter,men två tydliga aspekter är attpå grund avintressenternas ökade intresse och andra aspekter berorpå den publicitet som miljöfrågor väcker hos allmänheten.Resultatav studienvisar att majoriteten av de studerade företagen hade någon form avmiljöredovisning i sin årsredovisning, dock var variationenstor på många punkter. Resultat av studienpåvisaräven att miljöredovisningen har utvecklats när det gäller redovisningens kvalitativa egenskaper. Detta beror till stor del på att många företag börjat använda sig av GRI:s ramverk samt tillämpar de standarden ISO14001 i större omfattning. Däremot påpekar resultat av studienatt miljöredovisning i monetära termer inte har utvecklats i något större omfattning, trots atttidigare forskning pekar på utveckling inom detta område. När det kommer tillredovisningens avgränsningsenhet i miljöredovisning visar studien att det har skett en viss utveckling inom detta område. Utvecklingen beror på att flera företag redovisar,enligt GRI:s riktlinjerintedock är lika utvecklatoch avanceratsom riktlinjernaär inom den finansiella redovisningen. Dennastudievisar att miljöredovisning ändå är på god väg mot att likställas den traditionella redovisningen genom ökad tillämpning avramverk som GRI och standarder som ISO 14001. Dessa ramverk och standarder bidrar till harmonisering och standardisering av miljöredovisningar och ökar intressenters förståelse och användning av informationen som framkommer.Begränsningar-Studien fokuserar på svenska börsnoterade företag som listas på kategorin Large Cap.Fokusläggspå hur förändring har ägt rum under åren 2006, 2009 och 2013.Nyckelord –Miljöredovisning, kvalitativa egenskaper, monetära termeroch legitimitet.