2010 inträffade ett vattenburet cryptosporidiumutbrott i Östersund. På grund av dess omfattning ville vi studera hur medierna beskrev utbrottet. För att besvara det valde vi att studera följande tre tidningar: Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet. De frågor vi ville besvara var:

1. Hur beskrev de tre utvalda tidningarna, Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet, parasitutbrottet i rapporteringen?

1. 1 Användes specifika och återkommande ord i rapporteringen?

1. 2 Om så var fallet, vilka betydelser har dessa ord för rapporteringen?

1. 3 Vilka personer fick uttala sig i artiklarna angående utbrottet?

Vår studies teoretiska ramverk bestod av: medielogik, nyhetsvärdering, riskkommunikation och nyheter vid kriser. Vi använde två metoder för att besvara frågeställningarna och dessa var kvantitativ innehållsanalys och retorisk textanalys. Alltså använde vi en kvantitativ metod som tillät oss att studera mönster och frekvenser i artiklarna samt en kvalitativ metod som tillät oss fördjupa oss i texternas innehåll. Vårt empiriska material bestod av totalt 197 artiklar och fördelningen mellan tidningarna var: 98 från LT, 84 från ÖP och 15 från Aftonbladet. 31 av dessa ingick i den retoriska textanalysen. Ett framträdande resultat var att alla tre tidningarna valde att beskriva cryptosporidiumutbrottet genom dramaturgiska mönster. I den kvantitativa innehålls-analysen var lokalvinkeln dominant, men i den retoriska textanalysen fann vi en annan vinkel som vi refererade till som brottsvinkeln. Ordet parasit var dominerande gällande hur själva smittan framställdes och i den retoriska textanalysen fann vi att parasiten gavs mänskliga egenskaper. De personer som främst fick uttala sig var myndighetsaktörer, vilka vi refererade till som elitpersoner.